Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lutfisken kom långt innan klapparna och tomten

Publicerat torsdag 24 december 2015 kl 06.00
"Lutfisken har över tusen år på nacken"
(4:04 min)
Klassiskt julbord. Foto: Claudio Bresciani/TT.
1 av 2
Foto: Claudio Bresciani/TT.
Porträtt av Lena Kättström Höök. Foto: Peter Segemark, Nordiska Museet
2 av 2
Lena Kättström Höök. Foto: Peter Segemark, Nordiska Museet

Varför är maten och drycken egentligen så viktig på julen, och har det alltid varit så?

Kanske ligger det en skinka i ugnen därhemma, eller kanske firar du inte jul alls och vill absolut inte veta av alla onyttigheter som ställs fram på det svenska julbordet. Oavsett vilket så är det svårt att komma undan hysterin som råder i mataffären dagarna före julens helger.

Etnologen och författaren Lena Kättström Höök skrivit boken God jul. Från midvinterblot till Kalle Anka. Hon kan det mesta om de svenska högtiderna, särskilt julen. Hon visar den äldsta bilden av ett svenskt julfirande som har hittats.

– Den är från ungefär slutet av 1700-talet, sekelskiftet 1800, från Småland. Här kan man se att julpynt knappast finns. Ingen julgran, ingen jultomte. Det är mat och dryck, halm på golvet och sen sitter de där då och leker jullekar, säger hon.

Långt innan tomten, julklapparna och adventsljusen blev en del av den svenska julen så var maten och drycken det viktigaste. Och under medeltiden, när Sverige fortfarande var ett katolskt land, så började matförberedelserna för julen redan vid Lucia. Man ställde till med en stor fest för att sen fasta fram till den riktiga festen på julafton, säger Lena Kättström Höök. Delar av det man åt då finns kvar på det klassiska julbordet.

– Till exempel lutfisken och doppet i grytan. Det är fastemat. Fisk fick man ju äta, och lutfisken har över tusen år på nacken. Men den ligger i farozonen för många yngre i dag ersätter lutfisken med lax, så vi får väl se hur det går. Sen det här doppet i grytan, då doppade man bröd i resterna från skinkkoket och det var ju väldigt lämpligt när man höll på med det sista julstöket på julafton. Då samlades man kring grytan mitt på dagen och doppade och åt. Men man ser sega strukturer som ligger kvar i vårt julfirande än idag.

Julen är nog för många också en tid med mycket sötsaker. De är dadlar, marsipan, knäck och nötter. Allt det är arv från det adliga 1600-talets festbord. På 1800-talet kom det som först kallades för djävulskatten men långt senare blev lussebulle till Sverige. Den kom från Tyskland och Holland, säger Lena Kättström Höök.

– Sedan har vi pepparkakorna. De var ju medicin på medeltiden. De var bra mot det mesta, som matsmältningsproblem. De åt man ju året om, men sedan, av någon anledning, så blev det så att de fastnade på julen.

Även alkoholen är intimt kopplad med julen. Ett exempel på alkoholens koppling går att se i försäljningsstatistiken från Systembolaget. Försäljningen av öl ökar med en miljon liter veckorna före jul, jämfört med en vanlig försäljningsvecka på Systembolaget.

Alkohol har genom historien varit nära kopplad till de svenska högtiderna, berättar Lena Kättström Höök. För många är till exempel nubben eller julölen ett givet inslag och så har det alltid varit, berättar hon, men vad det beror på är svårt att veta. För då, precis som nu, fanns det många avigsidor med det rikliga intaget av öl. Men på vissa håll i Norden hade julfirarna inte ens något val.

– Vi vet generellt sett ganska lite om julfirande eller midvinterfirande när det gäller Sverige. Men i Norge till exempel så vet vi att man drack öl och det är från tidiga medeltida lagar i Norge, där står det att man ska brygga en viss mängd öl annars så får man böta. Och man skålade till ars och fridar – för god årsväxt och fred – så det var ju som en slags besvärjelse. Man drack för att nästa år skulle bli bra, säger etnologen Lena Kättström Höök.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".