Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Politikåret 2015: flyktingfrågan präglade inrikespolitiken

Publicerat måndag 28 december 2015 kl 09.46
Drastiska beslut fattades som varit otänkbara tidigare
(7:01 min)
Nyanlända flyktingar köar vid Hyllie station i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
1 av 2
Nyanlända flyktingar köar vid Hyllie station i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Åsa Romson (MP). Foto: Janerik Henriksson/TT.
2 av 2
Vice statsminister Åsa Romson och statsminister Stefan Löfven höll presskonferens om flyktingfrågan den 24 november. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Radio Sweden summerar politiken 2015. Vi börjar med migrationsfrågan som fick alla andra politiska händelser att hamna i skuggan under året.

Under hösten skärptes asylreglerna kraftigt, och partier som länge stått upp för en generös flyktingmottagning var nu med om att införa regler på EU:s miniminivå.

– De senaste veckorna har jag blivit övertygad om att det bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd helt enkelt är att göra något, sade Miljöpartiets språkrör och vice statsministern Åsa Romson när förslagen presenterades på en presskonferens i november.

Det var stor dramatik när statsminister Stefan Löfven och Åsa Romson presenterade regeringens drastiska förslag för att få ned antalet asylsökande till Sverige. Det var kulmen på en politisk höst där många partier radikalt hade fått lägga om sin migrationspolitik, när antalet asylsökande ökade till nivåer som Sverige aldrig upplevt tidigare.

Men redan när året började hade omprövningen av migrationspolitiken inletts inom några partier, som en reaktion på Sverigedemokraternas valframgång. Kristdemokraterna hade redan vid juletid förra året kallat till presskonferens med dåvarande partiledaren Göran Hägglund.

– Vi presenterar idag tre punkter, tre konkreta förslag till förbättringar på ett område som är svårt att diskutera men som lika fullt måste diskuteras, sade Göran Hägglund.

Det handlade bland annat om lägre etableringsersättning för nyanlända, och om tillfälliga uppehållstillstånd i tre år. Utspelet fick kritik från många håll. "Han sänder signalen att människor som kommer hit är ett problem", sa Maria Ferm från Miljöpartiet, som ju tidigare samarbetat med alliansregeringen om migrationspolitiken. I maj ställde sig också Moderaterna bakom idén om tillfälliga uppehållstillstånd, och skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Under sommaren ökade flyktingströmmen till Europa. Allt fler sökte sig också till Sverige, och det började komma täta vittnesmål från myndigheter och kommuner om hur hårt pressade de var av flyktingmottagningen. Samtidigt skapade bilden på den drunknade 3-åriga pojken Aylan Kurdi som sköljts upp på en strand i Turkiet, en våg av sympatier, inte minst i Sverige. "Mitt Europa bygger inte murar", sa statsminister Stefan Löfven vid en manifestation den 6 september till stöd för flyktingarna.

Men trycket fortsatte att öka och den 22 oktober släppte Migrationsverket en ny prognos, där man talade om att det kunde komma upp till 190 000 asylsökande till Sverige, dubbelt så många i den tidigare prognosen från i somras. Och på pressträffen tog generaldirektören Anders Danielsson till stora ord.

– Den nuvarande flyktingsituationen saknar motstycke i modern tid, både ur ett europeiskt och ett svenskt perspektiv. Det har varit en dramatisk utveckling sen i somras, sade Anders Danielsson.

Dagen efter, den 23 oktober, kallade regeringen och de fyra allianspartierna till en ny presskonferens, där man presenterade 21 förslag om skärpt migrations- och integrationspolitik. Det handlade bland annat om tillfälliga uppehållstillstånd, i stället för permanenta, för vuxna flyktingar utan barn, och mindre generös föräldrapenning för flyktingar. Samtidigt vädjade Sverige till EU om hjälp, och så bestämdes det att kommuner ska kunna tvingas att ta emot flyktingar mot sin vilja.

Statsminister Stefan Löfven gladdes åt att så många partier hade varit med och tagit ansvar, men han konstaterade samtidigt att det kanske inte skulle räcka.

– Självfallet funderar vi på om det måste göras mer eftersom den nuvarande situationen inte är hållbar, sade han.

Partier som tidigare tyckt att det varit omoraliskt att diskutera "volymer" i migrationspolitiken talade nu öppet om att situationen var ohållbar. "Sverige behöver ett andrum" blev ett sorts mantra. "Vi måste få ned antalet asylsökande" sa migrationsminister Morgan Johansson gång på gång.

Och mycket riktigt, en månad senare, den 24 november, kallades till ännu en presskonferens, med en allvarlig statsminister på podiet i Rosenbad.

– Hjärtligt välkomna, i dag kommer vi tala om de nya åtgärder som regeringen avser att införa med anledning av flyktingsituationen...

Vi har tagit emot 80 000 människor de senaste två månaderna, sa Stefan Löfven.

Det smärtar mig att meddela att Sverige inte längre klarar av att ta emot asylsökande på den höga nivå som vi gör idag, sade Stefan Löfven och räknade sedan upp en rad förslag, som för bara några månader sedan hade varit helt otänkbara. Bland annat tillfälliga uppehållstillstånd för alla utom kvotflyktingar, gruppen "övriga skyddsbehövande" nekas uppehållstillstånd, medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska tillämpas och ID-kontroller ska införas på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige.

Det var på den här presskonferensen som Åsa Romson brast i gråt och efteråt vittnade hon hur smärtsamt det var att fatta de här besluten.

– Det är fruktansvärda beslut som en följd av de här förändringarna kommer att drabba enskilda. Det här är inte beslut som vi vill fatta, sade Åsa Romson.

Kritiken inifrån delar av det egna partiet var hård, och bland annat ungdomsförbundet Grön Ungdom tyckte att partiet borde ha hoppat av regeringen. Centerpartiet och Vänsterpartiet protesterade och vädjade om en fortsatt generös flyktingpolitik. Centern föreslog att de asylsökande, med undantag för några svaga grupper, borde få ordna sitt boende i Sverige själva.

Så blir det nu inte. Den 4 januari införs id-kontroller på tåg, bussar och färjor från utlandet.

Sverigedemokraterna då? Många politiska beslut har ju gått deras väg under våren. Ändå är det fortfarande så att övriga partier helt stängt ute Sverigedemokraterna från de förhandlingar som ägt rum under hösten och som fortsätter hållas. Partiet är fortfarande lika isolerat. Men när partiledaren Jimmie Åkesson höll tal på partiets landsdagar i slutet av november lyfte han ändå fram att mycket går partiets väg just nu.

– Det är nu som vi måste driva på hårdare än tidigare för att se till att de övriga partiernas löften inte stannar vid tomt prat. Det känns, partivänner, som att något stort är på gång. Vi håller på att vinna, sade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på partiets landsdagar i Lund.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".