Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Politikåret 2015: DÖ föll och nya hårdare terrorlagar på väg

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 06.00
Regeringen styrde med borgerlig budget under hela året
(7:08 min)
Partiordförande Ebba Busch Thor under Kristdemokraternas rikstings omröstning om partiet ska lämna decemberöverenskommelsen . Foto: Per Groth / TT
1 av 4
Partiordförande Ebba Busch Thor under omröstningen på KD:s riksting då decemberöverenskommelsen föll. Foto: Per Groth / TT
Åkesson, Skavlan
2 av 4
SD:s partiledare Jimmie Åkesson gör politisk comback efter sin sjukskrivning i Skavlan. Foto: SVT/Skavlan
Magadela Andersson med riksdagens budget i handen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT.
3 av 4
Magadela Andersson med riksdagens budget i handen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT.
Moderaterna Anna Kinberg Batra och Fredrik Reinfeldt. Foto: Jessica Gow/TT.
4 av 4
Den nya partiledaren och den gamla. Anna Kinberg Batra och Fredrik Reinfeldt, Moderaterna. Foto: Jessica Gow/TT.

Under året fick två av allianspartierna nya partiledare, och decemberöverenskommelsen debatterades, kritiserades och upplöstes. 

– Jag frågar då stämman om vi till ny partiordförande kan välja Anna Kinberg Batra?

– Ja!

– Svaret är ja. Är beslutet också enhälligt?

– Ja!

– Svaret är ja.

Så lät det när en borgerlig epok gick i graven och Moderaternas Anna Kinberg Batra valdes till partiledare för Moderaterna redan några dagar in på det nya året. Fredrik Reinfeldt, som lett de borgerliga partierna till två valsegrar och som framgångsrikt gjort om Moderaterna till "Nya moderaterna" och "Sveriges nya arbetarparti", valde att hoppa av efter valförlusten 2014, efter mer än elva år som partiordförande.

Partiledarbytet i början av januari skedde efter en mycket dramatisk månad i svensk politik. Efter att Sverigedemokraterna valt att rösta med alliansen i budgetomröstningen den 3 december, och därmed fått regeringens budget på fall, meddelade statsminister Stefan Löfven att han tänkte utlysa nyval. Men några dagar före nyåret slöts alltså decemberöverenskommelsen och det planerade nyvalet ställdes in. Uppgörelsen innebar att det mindre politiska blocket skulle låta det större blocket få igenom sin budget i riksdagen, även om det inte samlade en majortiet. Syftet var att utestänga Sverigedemokraterna från inflytande.

Kritiken mot decemberöverenskommelsen kom omedelbart. På den borgerliga sidan menade många tyckare att allianspartierna nu frivilligt gått med på att sluta bedriva oppositionspolitik. Snart hade skeptikerna döpt om uppgörelsen till DÖ, och redan i sitt installationstal på Moderaternas extra partistämma i Solna kände sig Anna Kinberg Batra tvungen att ta överenskommelsen i försvar.

– Den lägger grunden för att våra fyra partier, och alliansen gemensamt, ska kunna komma tillbaka till nästa val, och då med en förmåga att kunna genomföra viktiga reformer för att bygga Sverige starkare, sade Anna Kinberg Batra. 

Under våren fortsatte kritiken att komma, framförallt från Moderata gräsrötter och lokalpolitiker. Men det var alliansens minsta parti - Kristdemokraterna - som skulle fälla decemberöverenskommelsen. När partiet samlades till riksting i början av oktober, valde partiledaren Ebba Busch Thor att inte ta strid för uppgörelsen, och efter omröstningen kallade hon till presskonferens.

– Jag kan konstatera att Kristdemokraternas riksting har valt att inte ställa sig bakom decemberöverenskommelsen. Det här innebär att Kristdemokraterna nu lämnar decemberöverenskommelsen och att partistyrelsens linje om att hålla fast vid den har fallit, sade Ebba Busch Thor.

Inom kort meddelade övriga allianspartier att de också lämnar uppgörelsen, och därmed stod det klart att decemberöverenskommelsen var upplöst.

Vid det här laget hade Ebba Busch Thor varit partiledare i knappt ett halvår. Hon ersatte Göran Hägglund, och när hon tillträdde i april pratade många om att Kristdemokraterna nu går i en mer konservativ riktning.

I slutet av mars hade en annan partiledare gjort comeback i svensk politik.

Uppståndelsen blev stor när Jimmie Åkesson en månad efter valet förra hösten kom beskedet att han blivit sjukskriven på grund av utmattningssyndrom. Sjukskrivningen förlängdes vid flera tillfällen, och det började spekuleras i om den vikarierande partiledaren Mattias Karlsson skulle ta över för gott. Men i slutet av mars meddelade Sverigedemokraterna att Jimmie Åkesson var tillbaka, och han valde att göra comeback i programmet "Skavlan" i Sveriges Television.

– Min ambition är att jag ska komma tillbaka. Jag ska börja jobba efter den 31 mars, men en sådan här sjukdom som jag har drabbats av innebär att man kan inte bara hoppa rakt in i hetluften över en natt, sade Jimmie Åkesson.

Sverigedemokraterna fortsatte att ställas utanför de politiska uppgörelserna under året, men deras val att rösta med alliansen i budgetomröstningen 2014 gav dem ändå ett ganska stort politisk inflytande. Regeringen fick på grund av det styra med en borgerlig budget under hela 2015. I slutet av året tangerade partiet 20 procent i SCB:s stora partisympatiundersökning.

I tilläggsbudgeten i maj kunde regeringen börja få igenom egna politiska förslag, bland annat lade man pengar på ökad bemanning i äldrevården, och på en höjd a-kassa. Men det var först i september, ett år efter valsegern, som den rödgröna regeringen kunde lägga en budget som man sedermera också fick igenom i riksdagen.

– Det här är en budget där vi investerar i Sverige för att möta de stora utmaningar som vi står inför, det är fler om vi ska få jobb. Vi ska vända utvecklingen i skolan, och investera mer i klimatteknik, sade finansminister Magdalena Andersson när hon gick budgetpromenaden mellan finansdepartementet och riksdagen den 21 september.

Det handlade bland annat om 10 miljarder kronor i satsningar för fler jobb och 6 miljarder kronor till, vad Magdalena Andersson kallade "den största bostadspolitiska satsningen som Sverige har sett på 20 år". Samtidigt innehöll budgeten skattehöjningar: höjd bensinskatt och ett minskat ROT-avdrag bland annat.

Men budgeten hamnade snart i skuggan av den tilltagande flyktingkrisen, en fråga som skymde nästan all annan politisk debatt under hösten. I mitten av november la regeringen fram en ändringsbudget. 10 miljarder kronor lånas upp, för att täcka ökade kostnader i kommunerna för asylmottagningen.

Även terrordåden i Paris i mitten av november, där 130 människor mördades, kastade skuggor över svensk inrikespolitik. Terrorhotnivån höjdes, och en dryg vecka efter attentaten bjöd inrikesminister Anders Ygeman in de andra partierna, utom Sverigedemokraterna, till samtal om skärpta lagar mot terrorism. Den 10 december kallade regeringen och de fyra allianspartierna till en gemensam presskonferens, och presenterade 13 åtgärder om alltifrån tidigarelagd kriminalisering av terrorkrigsresor till åtgärder mot missbruk av svenska pass och en utredning om en förstärkt dataövervakning. Anders Ygeman gladdes särskilt åt enigheten.

– I tider av oro och terror känns det än viktigare, att Sverige kan manifestera en bred enighet om åtgärder för ordning, säkerhet och trygghet, och mot hotet mot terrorismen, sade Anders Ygeman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".