Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Handel för att stärka global dominans

Publicerat onsdag 20 januari 2016 kl 09.05
"Främja västerländska värderingar"
(4:24 min)
Porträttbilder på Rikard Allvin (MP) och Erik Brattberg, tankesmedjan Frivärld. Foto: Privata.
Rikard Allvin (MP) och Erik Brattberg har olika syn på handels- och investeringsavtalet TTIP. Foto: Privata.

Debatten om TTIP har tagit en ny riktning, från ekonomiska vinster till att se handel som en utrikespolitiskt strategi.

– Europa har, precis som vi ser vid andra kriser i vår omvärld, problem med att ha en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Däremot på det ekonomiska planet så är det EU som sådant som förhandlar EU:s handelspolitik. Det finns stor potential att nyttja handelspolitiken och ekonomiska instrument som ett viktigt utrikespolitiskt redskap för att främja en bättre värld, säger Erik Brattberg, utrikespolitisk analytiker i Washington och verksam vid tankesmedjan Frivärld.

Syftet med avtalet är att förenkla handel och investeringar genom att ta bort tullar och införa gemensamma produktstandarder. Tidigare har debatten kring avtalet mest handlat om ekonomiska vinster och farhågor - men nu har debatten skiftat fokus till att handla om geopolitiska effekter. Exempelvis menar Erik Brattberg att TTIP kan bli ett starkt utrikespolitiskt verktyg för att sprida västerländska demokratiska värderingar till omvärlden. Om avtalet går igenom så kommer världens största regionala frihandelszon skapas mellan EU och USA vilket kommer tvinga tillväxtländerna att anpassa sig.

– Här menar somliga då, inklusive jag själv, att TTIP också skulle ha möjlighet att främja ett ekonomiskt system där de europeiska och västerländska värderingarna fortsätter att råda vilket skulle leda att tillväxtländer som Kina och Indien, istället för att åsidosätta de reglerna och standarderna istället införliva dem i det rådande systemet, säger Erik Brattberg.

Hur ska det här gå till? Tanken är att TTIP ska innebära höjda produktstandarder när EU och USA ska sammanföra sina regelverk, och det kommer tvinga andra länder att anpassa sina standarder, menar Erik Brattberg och andra TTIP-förespråkare. Det kommer i förlängningen ha positiva effekter på flera områden, så som klimat och miljö, när allt fler produkter får högre standard.

Det här håller inte Rikard Allvin med om. Han jobbar med handelsfrågor i Europaparlamentet för Miljöpartiet, och har skrivit en rapport om TTIP för tankesmedjan Katalys och Cogito. Han ser det mest som tomt prat.

– Men inget av det här görs i TTIP-avtalet. Att man skulle höja några standarder via avtalet utifrån det man har presenterat hittills är totalt osannolikt, säger Rikard Allvin.

Han tror inte heller att avtalet kommer få någon positiv effekt på klimatet eftersom det skulle kunna innebära att Europa börjar importera gas och olja från USA för att minska beroendet av rysk energi.

Europeiska politiker har länge försökt minska energi-beroendet men eftersom den säkerhetspolitiska situationen förändrats och relationerna med Ryssland försämrats sedan Ukraina-krisen. Så nu ser många TTIP som en lösning på problemet då USA har både gas och olja.

– Vill man från gå det ryska gasberoendet vilket jag verkligen tycker man behöver göra är lösningen istället att satsa på förnyelsebara energikällor som vindkraft och solenergi och också stimulera handeln med grön teknologi och det hade man kunnat göra inom ramen för det här avtalet. Tyvärr är det inte där fokus ligger utan istället vill man importera skiffergas och råolja från USA, säger Rikard Allvin (MP).

I oktober förra året hölls massiva protester över hela Europa mot handelsavtalet. Bara i Berlin demonstrerade hundratusentals personer. Men samtidigt visar den senaste Eurobarometern att 53 procent av européerna är positivt inställda till ett avtal, och siffran är ännu högre i Sverige. Trots det så är miljöpartisten Rikard Allvin skeptisk till om handelsavtalet skulle vara positivt för Europa.

TTIP-förespråkarna menar att avtalet skulle kunna ha en enande effekt på ett Europa som hotas av splittring i kölvattnet av eurokrisen. Populistiska partier har vunnit mark, Storbritannien hotar att lämna EU och många länder plågas fortfarande av ekonomiska bekymmer. Det här skulle kunna motverkas med hjälp av ett handelsavtal som stärker Europas ekonomi, säger Erik Brattberg.

– Det är väldigt tydligt att TTIP är en kontroversiell fråga. Det är en splittrande fråga. Å andra sidan tror jag att om ett avtal väl blir klart och leder till de ekonomiska förtjänsterna som vi har talat om, i form av 119 miljarder euro enligt de senaste beräkningarna, och slår hål på en del av myterna som finns kring TTIP så tror jag att det skulle kunna ha en positiv och enande effekt, säger Erik Brattberg, utrikespolitisk analytiker i Washington och verksam vid tankesmedjan Frivärld.

Vad är TTIP?


TTIP, Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, är ett planerat frihandelsavtal mellan EU och USA. Syftet är att förenkla handel och investeringar genom att bland annat ta bort handelsavgifter och införa en gemensam produktstandard. Avtalet har förhandlats sedan 2013. Om handelsavtalet går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".