Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ex-ministrar skeptiska till sänkt rösträttsålder

Publicerat tisdag 19 januari 2016 kl 17.20
"Jättebra om ministrar får vara föräldralediga"
(2:41 min)
Birgitta Ohlsson (Foto: Olivia Mariette Borg/Sveriges Radio)
1 av 2
Birgitta Ohlsson (Foto: Olivia Mariette Borg/Sveriges Radio)
Jens Orback. Foto: Ylva Säfvelin/Palmecentret
2 av 2
Jens Orback. Foto: Ylva Säfvelin/Palmecentret

Två tidigare demokratiministrar ger demokratiutredningens slutrapport både ris och ros.


– Jag tycker att förslaget om folkmotion är väldigt intressant. Man har sett i andra länder, till exempel Finland, att många frågor om mänskliga rättigheter har kommit upp via den vägen. Sen tror jag inte riktigt på att sänka rösträttsåldern, det ska vara samma överlag tycker jag när det gäller att gifta sig, rösta och bli myndig, säger Birgitta Ohlsson från Liberalerna.

I demokratiutredningens 750 sidor långa slutrapport, som presenterade på måndagen, finns både förslag om att enskilda medborgare ska kunna lämna in så kallade folkmotioner, och sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalen. En folkmotion ska kunna publiceras på en central webbplats, och om den får stöd av minst en procent av de röstberättigade, så ska den behandlas i riksdagen eller kommunfullmäktige precis som en vanlig motion.

Birgitta Ohlsson, som var demokratiminister i alliansregeringen mellan 2010 och 2014, välkomnar också förslag om att göra det möjligt för ministrar att vara föräldralediga. 

– Jag var ju själv minister under fem års tid och födde två döttrar då och jag fick inte vara föräldraledig alls, för det får inte ministrar i Sverige och inte heller om du sitter med i kommunfullmäktige. Men det ska ändras nu och det är jättebra om man kan gå vidare med en mer liberal hållning gällande det här.

Jens Orback var demokratiminister i den socialdemokratiska regeringen mellan 2004 och 2006, och han välkomnar de delar i utredningen som lyfter fram skillnaderna i demokratiskt inflytande.

– Man har verkligen uppmärksammat sociala klyftor som ett skäl för bristande inflytande för många. Om man gör studier kan man se att ens postnummer påverkar om man är representerad, om man känner sig delaktig, om man är med och röstar och så vidare, så därför är jämlika möjligheter en viktig del för att komma tillrätta med de demokratiska underskotten vi har, säger han.

På det här området pekar utredningen på partiernas ansvar att försöka lyfta det politiska intresset där intresset är lågt idag.

Också Jens Orback ställer sig frågande till en sänkt rösträttsålder, och så saknar han ett djupare resonemang om lobbyisternas inflytande på svensk politik.

– Jag skulle nog gärna vilja se en transparens kring lobbyismen så att jag vet vem som påverkar här och där, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".