Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Direktrapportering kan hota källkritiken

Publicerat tisdag 26 januari 2016 kl 08.52
"Pressen på medborgaren att vara källkritisk är lite för stor"
(2:58 min)
Mycket människor går från höger till vänster. Tittar på mobiltelefoner. Bakom finns en fotbollsarena. Foto: tt Bild/AP Photo/Michel Euler.
Under terroristattackerna i Paris sökte många information i sociala medier. Foto: tt Bild/AP Photo/Michel Euler.

2015 var året då media direktrapporterade om det mesta. Men risken finns att rykten och osanningar görs till fakta, säger Christian Christensen, professor i journalistik på JMK i Stockholm.

– Man ska alltid vara kritisk till det man läser, även om det kommer från ett mediebolag. De kan bjuda in experter som ger sina åsikter och då blir de åsikterna fakta. För det är just i direktsändningarna som experter och journalister ofta ger sina opinioner. Faran är då att den opinionen eller inblicken eller det man tycker kanske har hänt omvandlas till fakta, säger Christian Christensen.

Det var nog inget ämne som var för stort eller litet för att liverapportera om förra året; sporthändelser, rättegångar och terroristattentat men också mer lättsamma ämnen som Melodifestivalen. Och Sydsvenskan inledde 2016 med att liverapportera under hela TV-klassikern Ivanhoe.

Men vid de stora och oväntade händelserna, som attentaten i Paris, så finns det ofta en otydlighet och brist på officiella förklaringar. Och i det vakuum som uppstår går det, enligt Christian Christensen, tydligt att se hur man kan hälla in åsikter och rykten i mediernas liverapportering.

– Utan en officiell förklaring vi vet inte vad som har hänt. Och i den där lilla utrymmet ser man väldigt ofta hur människor hoppar in direkt och säger "det var asylsökande från Syrien" eller "det var bara en köksbrand och inte ett attentat". Och sedan, efteråt, så kommer den officiella förklaringen. Och desto längre man går med otydlighet – desto mer kan man hälla i de här olika åsikterna.

Och, fortsätter han, skvaller och rykten kan bli farliga när makthavare sprider dem. En makthavare menar han är inte bara våra politiker eller journalister utan personer med många följare på Twitter eller Facebook.

För sociala medier har kommit att spela en stor roll i mediernas direktrapporteringar. Christian Christensen påpekar att han tycker det är bra när medier hänvisar till konton och sidor som, i krissituationer, ger information om vart man kan vända sig med frågor eller uppmaningar om återsamlingsplats.

Det går också att snabbt komma i kontakt med vittnen på plats eller fånga upp reaktioner när det sker en stor oväntad händelse. Och just snabbheten är vad direkrapporteringen handlar om. Men hantering av källkritik blir svårare när konsumenterna efterfrågar snabba uppdateringar. Det är inte alltid tiden finns att kontrollera vem som står bakom ett Twitterkonto eller Facebooksida. Christian Christensen tycker att journalisterna borde ta mer ansvar i sådana situationer.

– Sociala medier har bidragit till en utökad mängd information som är bra, i en demokratisk synpunkt, men som en vanlig medborgare är det väldigt svårt att veta "läser jag någonting som är sant eller osant". Så jag tycker att pressen på medborgaren att vara källkritisk är lite för stor. Då måste pressen vara mer på journalisterna själva, säger Christian Christensen, professor i journalistik på JMK.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".