The Descendants
DRAMA
Att det har dröjt sju år sedan Göteborgs filmfestivalaktuelle regissören Alexander Payne senast var långfilmsaktell gör inget när resultatet blir så här bra. The Descendants är förvisso inte lika bra som mästerverket Sideways, men det är ännu en ypperlig film om manlig medelålderskris.
Just manlig medelålderskris är en paradgren för Alexander Payne, som för övrigt alltså just nu gästar Göteborgs filmfestival. Det är ett ämne som han med stor framgång redan tidigare har behandlat i filmer som About Schmidt och tidigare nämnda Sideways.
I centrum för handlingen i The Descendants står advokaten Matt King. Han har så här långt i livet gått helt upp i sitt jobb och sin karriär och försakat sin familj bestående av fru och två barn.
Filmen inleds med att hans fru får svåra huvudskador efter en båtolycka och hamnar i koma. Prognosen ser inta alls bra ut och en förtvivlad Matt bestämmer sig i skenet av den tragiska händelsen att omvärdera sitt liv och återknyta kontakten med sina två döttrar.
Hans tillvaro ska dock komma att skakas om i grunden ännu en gång då han av sin äldsta dotter får reda på att frun har varit otrogen mot honom. Tillsammans med döttrarnas och den enas pojkvän beger sig Matt ut på en resa för att få tag på och träffa den man som frun har haft ihop det med. Det blir en resa där alla inblandade kommer till nya insikter och får lära sig mer om sig själva.
På många sätt påminner The Descendants och både Sideways och About Schmidt. Den är lika nertonad, bitterljuv och insiktsfull. Och precis som alltid i Paynes filmer är skådespelandet på absolut toppnivå. George Clooney, som har oscarsnominerats för sin insats som Matt King, är verkligen fantastisk. Han har aldrig varit bättre.
Det är med genuin kärlek och medkänsla som Alexander Payne skildrar sina karaktärer och allvarat blandas filmen igenom ut med en lågmäld och inkännande humor.
Sideways var ett mästerverk. Den nivån når The Descendants inte upp till, men inte långt ifrån. Det som skiljer är att den känns aningen för lång och inte fullt så koncentrerad. Med några småjusteringar i manuset och ett tiotal bortredigerade minuter hade även betygsfemman varit nära. Nu stannar vi på en fyra.
