Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En personlig talkshow om aktualiteter och nyheter. Med Thomas Nordegren och Louise Epstein.
Språk
(22 min)
Lingvisten: Så mycket styr ett laddat språk lyssnarens tankar
Publicerat tisdag 30 augusti 2016 kl 15.23
Svenska akademins ordlista
Foto: Nora Lorek/TT

Har språket makt över tanken? Ibland behövs en uppdatering av ordförrådet. Thomas Nordegren bjöd in två experter för att diskutera vad som händer när vi använder uttryck som till exempel: "Han kör som en dåre", eller om det påverkar andra om vi använder olika ord som i fallet "ensamkommande flyktingbarn" eller "skäggbarn". 

Thomas Nordegren besökte Publicistklubbens seminarium om vokabulär och politisk korrekthet och det väckte många frågor.

Därför bjöd han in lingvisten Mikael Parkvall och Sveriges Radios språkvårdare Eva Göransson till en diskussion i dagens program.

Till exempel om man säger ensamkommande flyktingbarn, tänker man inte då på ett annat sätt än om man säger utsända unga män eller ännu längre "skäggbarn". Styr inte det vårt sätt att definiera undrar Thomas Nordegren.

Nej, så fungerar det inte enligt lingvisten Mikael Parkvall.

- Det är alltid vanskligt att uttala sig om specifika ord för det finns ingen undersökning specifikt på ord som "ensamkommande flyktingbarn" eller "skäggbarn" eller vad det nu kan vara.

Så det kan man inte uttala sig om, säger han. Det man däremot kan man uttala sig om är att de flesta undersökningar som har gjorts på det här temat i största allmänhet inte visar några skillnader i tänkande.

-  Sen är det ju en annan sak att den som säger "skäggbarn" är ju med större sannolikhet rasist än den som säger"ensamkommande flyktingbarn. " Men då är det ju inte nödvändigtvis så påverkar tanken utan det är ju snarare så att jag säger "skäggbarn" därför för att jag är främlingsfientlig och inte tvärtom, säger Mikael Parkvall.

Thomas Nordegren vill också veta vilket ansvar medier har när det kommer till förnyelse av språket.

Kan vi bli för ängsliga?

– Jag vet inte om jag vill prata om ängslighet. Man ska vara medveten om orden när man använder dem, och ha kunskap om vilka ord som är omdiskuterade i vilka grupper. Indian och eskimå till exempel, säger språkvårdaren Eva Göransson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".