Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-11-10

Publicerat fredag 8 december 2006 kl 14.12
1 av 4
Klimatforskaren Margareta Hansson med isborrkärnor som specialitet.
2 av 4
Intendent Nils Olander med Tekniska museets hushållsassistent från 40-talet.
3 av 4
Vad kan en skogssjös namn säga om tillståndet under ytan?
4 av 4
Kan kor bli en genväg för stamcellsforskare som vill studera mänskliga sjukdomar?

Ska man få blanda ägg från kor med DNA från människa för att få fram stamceller där man kan studera mänskliga sjukdomar? Våra svenska sjönamn döljer fakta om hur miljön förändrats. Och hur har snabba klimatförändringar yttrat sig tidigare under jordens historia?


Är det ok att blanda människa med ko

En äggcell från en ko, som får en mänsklig cellkärna med mänskligt DNA är nyheten som gör att lekmännen börjar fundera över om detta är etiskt OK. För forskaren, embryologiprofessor Lars Ärlund-Richter är frågeställningen en annan: Är detta verkligen en bra metod att få fram stamceller för forkning kring bot mot mäsnkliga sjukdomar som Parkinson och Alzheimer? De brittiska forskarna som presenterade nyheten är inte först med att blanda cellinnehåll över artgränserna, det har gjorts förut, med möss till exempel säger Lars Ährlund-Richter. Det är också en metod som använts för att att rädda utrotningshotade djurarter, då man mixat celler från närbesläktade arter för att kunna behålla generna. Frågan är om blandningen av ko-ägg och mänskliga cellkärnor kan orsaka problem, eftersom delar av kons DNA - det som finns i mitokondrierna utanför cellkärnan -blir kvar i ägget. Lars Ährlund-Richter tror inte det - i de fall man gjort sådana här försök har det nyinförda DNA:t tagit över kommandot över mitokondrie-DNA:t som blivit kvar i ägghöljet. Problemet är snarare att få den här nyskapade cellen att dela sig - människor och kor har lite olika utvecklingstakt i delningarna. Det är ingen metod som kommer att få så stort gehör i Sverige, tror Lars Ährlund-Richter, som själv hellre arbetar med helt och hållet mänskliga stamceller.
Svenska sjönamn rymmer miljöhistoria

Svarttjärn, Mörkvattnet, Mörtsjön är namn som också anger karaktären på sjön. Den bruna Svartsjön har antagligen sin tillrinning från humusrika skogstillflöden med naturligt surt vatten - en sådan sjö ska inte kalkas, säger ekologen Åke Korsman i Umeå som studerat sjöarnas namn. Och om Mörtsjön, som rimligen varit rik på mört plötsligt saknar mört, så kan man gissa att sjön blivit försurad eftersom mörten inte klarar att föröka sig ivid surt pH. Erik Regnström träffade också fritidsfiskaren Seppo Salovaara- Lind.
Iskärnor vittnar om historiska klimatförändringar

Klimat i fokus denna vecka, klimatkonferensen i Nairobi har satt fart både på faktaproduktion och bekymrade utsagor från medborgare. I veckan publicerades också en artikel i tidskriften Nature som berättade om klimatförändringar mitt under pågående istid. Man har fått fram isborrkärnor från Grönland och från Antarktis som omspänner samma istid, och där ser man att temperaturen har vajat som en gungbräda mellan syd- och nordpolen. Snabba temperaturuppgångar i norr har smält av ismassor som kylt ner undervattensströmmarna mot söder, där temperaturen alltså sjunkit. Den tillämpliga kunskapen för värmeperioder som den vi har i dag är att t ex Golfströmmen har kapacitet att vända om, ändra riktning om tillräckligt stora förändringar i salthalt och temperatur förändras. En bra och lättläst bok har publicerats inför Nairobi-mötet, med tydlig och begriplig grafik om översvämningar, sjukdomar, tidiga varningssystem, ett problem på varje uppslag. Den kommer att kunna köpas i vissa bokhandlar, men enklast är att beställa den från Eathscan via länken: http://shop.earthscan
.co.uk/ProductDetails/mcs/productID/738/groupID/4/categoryID/6/

Vem Vet?

Förra veckans rätta svar var Electrolux slitstarka huhållsassistent. Britta Wallström blev veckans vinnare.
Krönika

Vetenskapsradions Jonas Edlund funderar över bilderna av glaciärer som smälter jorden runt - beror allt verkligen på ett varmare klimat?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".