Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-11-17

Publicerat fredag 8 december 2006 kl 14.11
1 av 5
Taxkompisar kan dela din infektion
Smittrisk föreligger
2 av 5
Smittrisk föreligger
Klimatfrågan uppmärksammades i Nairobi, men inte så mycket här hemma
3 av 5
Klimatfrågan uppmärksammades i Nairobi, men inte så mycket här hemma
Stormfälle efter Gudrun - smörgåsbord för granbarkborren
4 av 5
Stormfälle efter Gudrun - smörgåsbord för granbarkborren
Svante Pääbo
5 av 5
Svante Pääbo

Om antibiotikaresistenta husdjur som smittas och smittar, och neanderthalare som tar form inför genetikerns ögon. Gudruns följeslagare granbarkborren dödar träd och vetenskapligheterna syns i medierna.

Människa smittar hund smittar människa...

I veckan uppdagades att två svenska hundar och en katt smittats av den antibiotikaresistenta och fruktade bakterien MRSA - som hos människa kan orsaka den så kallade sjukhussjukan.
Det är första gången som husdjur i Sverige smittats av bakterien. Man vet ännu inte hur de blivit smittade men att det kan smitta mellan människa och djur är känt från fall i andra länder.
Vetenskapsradion har besökt Bagarmossens region djursjukhus där smittan påträffades - och bland annat träffat biträdande chefsveterinär Margareta Wellander som berättar hur man just nu håller på att försöka avgöra om smittan kommer från sjukhuspersonalen eller någon annanstans ifrån.
Dessutom talar Martin Wicklin med  Anders Franklin på Statens veterinärmedicinska anstalt och Ingegerd Hökenberg, smittsskyddsläkare på smittsskyddsenheten i Stockholms län.

Jätten ur forntiden kliver fram

Svenske genetikern professor Svante Pääbo, verksam vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, publicerade i veckan två artiklar om nya neanderthalfynd i tidskrifterna Science och Nature.
De har kunnat ta tillvara DNA från cellkärnan i en kota från en neanderthalare, 38 000 år gammal.
Tidigare har samma forskare arbetat med DNA från cellens yttre delar, mitokondrieDNA, som inte innehåller hela arvsmassan utan många små bitar - det ger information, men inte om hela organismens eller individens genuppsättning.

Men nu är man med hjälp av en ursprungligen svensk uppfinning på väg att kartlägga hela den gamle förfadern. Pyrosequensing innebär att man sekvensar korta avsnitt av arvsmassa med hjälp av ljus, en teknik som Mattias Uhlén på Kungliga Tekniska Högskolan upptäckte.
Inom två år tror Svante Pääbo att man kan kartlägga genomet som består av ungefär 3,2 miljarder baspar - idag har man 1 miljon.

Trädmördare

Den lilla skadeinsekten granbarkborren kan ha ökat mer än femtio gånger i vissa skogsområden där stormen Gudrun drog fram för två år sedan. 
Siffrorna grundar sig på en kartläggning där man räknat hur många barkborrar man har hittat, dels i övervakningsfällor på plats i skogen, dels i de barkprover som bl a Johan Wallén suttit och plockat isär sedan i september förra året.
Det är bland annat den varma sommaren och hösten som fått borrarna att föröka sig så fort, berättar Åke Lindelöw fältentomolog på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala som lett kartläggningen.
I år har granbarkborrar dödat ungefär en miljon kubikmeter friska träd. Och för att inte det scenariot ska upprepas eller bli värre nästa år funderar man nu på åtgärder - massfångstfällor som lockar till sig baggarna med doftämnen, eller massiva kampanjer där insektsangripna träd redan nu huggs ner och fraktas bort så att de nykläckta baggarna inte kan sprida sig nästa sommar.

Vem vet?

Förra veckans svar på konstiga saker i Tekniska museets källare , där man försiktigt nalkades en Farlig Sak, särskilt i ena änden, det var en motorsåg! Det genomskådade  Åke Wennerblad i Åby

Om miljösynpunkter och vetenskaps-infotainment

Miljö  och forskning i mediernas fokus denna vecka - klimatmötet i Nairobi har  satt fart på kvällstidningarna, men i våra egna livsstilar märks ännu ingen större skillnad. Som kontrast till detta minskar miljöborgarrådet i Stockholm budgeten för miljöprovtagningar till hälften; man ska inte dalta med miljöfrågorna, och de hindrar utvecklingen. Dubbla budskap!

Vetenskapsprogram ser man på TV utan att de ens annonseras så - nya lördagsdeckaren i TV4 - Elfte timmen - beskriver en brittisk  vetenskapare som står i regeringens tjänst, men som hamnar i brottsutredningar av knepiga slag - om kloning, och som i lördagens avsnitt, om smittspridning och risk för epidemier.

Det verkar som om manusförfattarna har koll på vad som sägs - man snappar upp sanningar på vägen.

När det gäller SVTs storsatsning  Planeten är dagens programledare inte helt ense - kritiken består i att serien bygger på vackra bilder och korta kärnfulla citat av forskare, som man hellre skulle vilja höra berätta sammanhangen och fakta.
På plussidan står att de som aldrig bekymrat sig om miljöfrågor här har en effektiv väckarklocka. Kritik igen - man lär sig inte så mycket, det handlar mest om skrämseltaktik och känslor.

Programledare: Kristoffer Gunnartz och AnnLouise Martin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".