Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sjön som försvann - om Aralsjön som blev saltöken.

Publicerat tisdag 21 november 2006 kl 11.17

Alla har vi sett bilderna av fiskebåtar på torra land, dammiga saltvidder och förtvivlade människor. Det var världen fjärde största sjö 1960 - idag syns på satellitbilderna små påsar av vatten som är saltare än Döda havet.

Aralsjön har i århundraden legat som en vattenpärla på den asiatiska högplatån. Vattnet strömmade till från Syr darja i norr, och Amu darja i söder; floder som startade sitt lopp i Pamirs glaciärer och färdades västerut. I Aralsjön fanns inget utlopp, härifrån avdunstade vattnet. Floderna och sjön garanterade grödor och fiske för nomader och fastboende.

På allvar började tillflödena reduceras då bomullsodlingen tog fart under den siste ryske kejsaren, och under sovjettiden drevs produktionen upp ytterligare. Sjöns nivå sjönk sakta, men allt snabbare. Sedan 1960 har den sjunkit 20 meter; saltet har täckt ytan och jordbrukskemikalierna har förgiftat marken. Idag är området saltöken, där inget kan leva.

Vems fel är det? Vad kan man göra? Under sovjettiden fanns det inga Vi och De i det här området, stort som EU. När man såg att bevattning och giftanvändning ledde till katastrof, tänkte man sig att vända en sibirisk flod för att rädda vattentillgången…

Skulle det bli bättre sedan Ryssland återuppstått och alla staterna runt tillflödena blivit självständiga länder? Knappast – nu är alla i konflikt med varandra om vattenanvändning och alla skyller på alla, medan de som kan, drar nytta av situationen.

Sjön kan aldrig återställas, men kanske kan ändå de som bor där få tillgång till rent vatten. De lever i dag i fysik misär, och lider både av förgiftningsrelaterade och fattigdomsrelaterade sjukdomar.

Svenska Aralsjösällskapet tillkom 200 i samband med en ökenkonferens; svenska forskare ställer sina krafter till förfogande för att förbättra situationen.

I dagens program berättar medicinaren och experten på U-landsspecifika sjukdomar Elisabet Lindgren ; NGO-ledaren Yusuf Kamalov från Uzbekistan, professorn i hydrologi i Stockholm Gia  Destouni samt naturgeograf Gunilla Björklund om situationen och arbetet kring Aralsjön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".