Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-12-01

Publicerat fredag 8 december 2006 kl 14.10
1 av 5
2 av 5
Jag klarade att komma ut!
3 av 5
En konstnärs bild av nanovärlden
4 av 5
Säkerhetsutrustning för rymdpromenad
5 av 5
Nedeljko Begenisic med den glasblåsa som en gång skulle ha blivit ett fönster

Barnafödande kan naturen ofta bäst, dåligt väder i Spanien kan stoppa rymddebut, och nano-teknik kan ge ännu okända medicinska problem.

Förlossning oftast rätt oteknisk

Barnmorskan Fia Sandin Bojö vid Karlstad universitet menar i sin avhandling att dagens förlossningsvård borde fokusera mer på det normala med att föda. Hon jämförde hur väl förlossningsvården på Centralsjukhuset i Karlstad stämde överens med de evidensbaserade rekommendationer som WHO ger.  Där betonas högteknologi, säger Fia Sandin Bojö   – Förlossningsavdelningen såg ut som intensivavdelning.  Oavsett låg eller hög risk var den tekniska övervakningen obligatorisk.
Vi träffar Jenny Engström på väg att föda sitt andra barn. Hon, liksom de flesta blivande mammor, litar mycket på sin barnmorska, något som också framgår i Fia Sandin Bojös avhandling.

Reporter Anna Rockberg Tjernberg

Fjorton år tror jag visst det har gått...

I torsdags natt kom beskedet att rymdfärjan Discovery - med svenske Christer Fuglesang ombord - ska lyfta som planerat tidigast morgonen den 8 december svensk tid.
Men det är onekligen mycket som ska stämma för att man ska komma iväg, berättar Sven Grahn som ska bevaka uppskjutningen i Florida på uppdrag av svenska rymdstyrelsen.
Han berättade om behovet av tur med vädret, både i Florida och på de två nödlandningsplatser som finns på andra sidan atlanten i Spanien och Frankrike. Och om en myriad av tekniska detaljer som måste fungera - inte bara på själva rymdfärjan, utan även på rymdstationen ISS dit ju färden går.
Där har man den senaste tiden haft problem med tekniken som stabiliserar rymdstationen - något som, enligt Sven Grahn, skulle kunna hota de rymdpromenader som är själva poängen med Christer Fuglesangs rymduppdrag.

Reporter: Kristoffer Gunnartz

Detta ska Christer ha med sig i rymden

På rymdstyrelsens hemsida får vi veta att han ska ha 7 flaggor och en banderoll med sig, från platser och länder som är viktiga för honom; han har klubbnålar från IVA och från KTH, dessutom en frisbee och en medalj från ett maratonlopp. Hur får det plats?

Toivo ska också resa i rymden

Det går undan i årets julkalender, man börjar på en planet i Lyrans stjärnbild där Toivo bor, och sen blir det kärlek dramatik och snabba resor.
Historien landar i dubbel bemärkelse, kommer ner på jorden och vi träffar jordbarnen Kim och Lovikka som ska rädda världen.
Men någon grundkurs i rymdkunskap är det inte - men på kalenderns hemsida kommer barn att kunna ställa frågor om rymden till rymdexperten Marie Rådbo som svarar på fem frågor i veckan.

Sändningstiderna för julradiokalendern:

Vardagar - kl 6.45 och 15.45 i Barnradion i P3, och på kvällen kl 17.45 i Barnradion i P4 (6.40 för SR Norrbotten).

Helger: - kl 7.45 i P3 och P4, och kl 15.45 i P3
Julafton: - kl 6.45 och 15.45 i P3, och 12.03 i P4

Reporter Camilla Widebeck

Nanorisker inte försumbara

I veckan avhölls den första internationella konferensen i Sverige om de medicinska aspekterna på nano- teknologi, dvs användandet av ämnen, partiklar som är mindre än 1 nanometer, en miljarddels meter. Konferensen  anordnades dels av Institutet för miljömedicin, dels av Svenska föreningen för toxikologi .Det är själva litenheten som både ger möjligheter och ställer till problem. Ämnen i nanoskala får nya egenskaperna som gör det möjligt att sätta samman komponenter som i större skala inte vill förenas.
Men det är inte bara nytillverkade ämnen som reagerar annorlunda - det är vilket ämne som helst.

Kol är ju det som använts mycket inom denna bransch,  kolstrukturer som fullerener, som redan fått nobelpris,  eller kolrullar,  som kallas kolnanorör - de har redan fått en enorm betydelse.
Exempel är inom elektronik; man vill använda det inom vätgasenergi, och i läkemedelsindustrin för att skicka medicin till rätt plats i kroppent ex - men de har nanoegenskaper som man ska se upp med.

Det dyker upp nya ledtrådar hela tiden men också nya frågor. Varför tar inte städarna, makrofagerna i cellerna hand om nanoskräp som ligger på fel ställe? Kan det vara så att det finns annat i nanorören som hindrar att städcellerna gör sitt jobb?
Kan nanopartiklar ta sig till hjärnan via näsan? Hur bär de sig åt i blodet - kan de ge upphov till tromboser, blodproppar?

Det finns regelverk som räcker till för att ge säkerhet i hanteringen av nano-material säger Eva Hellsten, miljösakkunnig i EU-kommissionen. Men nu får man inte komma efter, utvecklingen går blixtsnabbt, så lagstiftningen måste hänga med.

Vi hör också Anna Shvedova vid USAs arbetshälsomiljöinstitut NIOSH

Reporter AnnLouise Martin

Vem vet

Förra veckan visste Matts Bärjed i Klässbol att Nils Olander på  Tekniska museet beskrev tillverkning av blåst fönterglas.
Denna vecka handlar det om en apparat som inte får nåt patent förrän den har fungerat minst en vecka...

Om du vet vad det är så är adressen Vem vet Box 1552 751 45 Uppsala, eller med e-post vem.vet@sr.se

Programledare denna vecka: Kristoffer Gunnarz och AnnLouise Martin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".