Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2006-12-08

Publicerat torsdag 14 december 2006 kl 10.44
1 av 5
Vem vill flytta dit? Nasa vill. Foto: Scanpix.
2 av 5
Rymdfärjan Discovery redo för avfärd. Men här blev den kvar. Foto: NASA.
3 av 5
Den vänstra bilden är från 1999, den högra är från 2005. Det ser ut som om vatten har runnit på mars under denna tid. Foto: Nasa.
4 av 5
John Ericssons Perpetuum mobile. Fungerar garanterat inte.
5 av 5
Ur "Star Wars: Episode III Revenge of the Sith." Foto: Scanpix

Moln höll rymdfärjan kvar på jorden, Nasa planerar för en månbas och svenska forskare vill vara med, science fiction har passerat månbas-stadiet och utforskar människans inre, vattnet på mars kan vara i flytande form - då ökar chanserna att hitta liv där.

Moln för mycket
för rymdfärjan

Christer Fuglesang kom inte upp i rymden natt mot fredag som planerat. Vädret var för dåligt i Florida. Inte för att starta egentligen, men för att nödlanda. Befälhavaren ska ha god sikt för en eventuell nödlandning, och därför sköts inte rymdfärjan upp när det nu var molnigt. Men Fuglesang  var beredd på att det skulle bli så här, för det tillhör vanligheterna att en uppskjutning blir framflyttad flera gånger. Nu blev det istället en nyttig övning, säger Jean Claude Clearvoie, fransk astronaut som varit i rymden flera gånger.

Nasa planerar för permanent månbas

Den amerikanska rymdstyrelsen NASA berättade i veckan detaljer om sina planer på att etablera en bas på månen. De tänker sig 180-dagarsresor till en permanent bas på månen som sedan ska bli mänsklighetens språngbräda mot nästa mål: Mars. Niklas Järvstråt vid Högskolan Väst i Trollhättan hoppas få vara med i arbetet. Hans tes är att basen behöver vara självförsörjande på ett tidigt stadium.

I science fiction är månbaser en självklarhet

Baser på månen och mars är en självklarhet inom science fiction-litteraturen sedan länge. På senare år har genren gått vidare till att beskriva dels hur sådana baser byggs upp och hur det är för människor att leva ute i rymden, fjärmade från resten av mänskligheten. Men det har också blivit vanligt med helt andra typer av skildringar: Falska verkligheter i cyberspace och inte minst ”det posthumana tillståndet”, manipulering av människokroppen på olika sätt: Med implantat, genteknik och mediciner. Det säger Jerry Määttä, litteraturvetare vid Uppsala Universitet, som i höst lagt fram en doktorsavhandling om science fiction i Sverige under 50- och 60-talen.

Mars kan ha rinnande vatten - och liv?

Nasa har i veckan rapporterat observationer som tyder på att vatten kan ha runnit på mars på senare år. Bilder av samma plats från 1999 och 2005 skiljer sig åt på ett sätt som tyder på rinnande vatten. Tidigare har bara tecken på fruset vatten noterats på den röda planeten. Om vatten fortfarande finns där i flytande form ökar det chanserna att hitta liv där. Men kanske måste vi för att hitta liv, eller utesluta att det finns liv på mars, skicka dit människor för att undersöka saken, tror Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik i Uppsala.

Vem vet: Perpetuum mobile

Veckans vinnare i Vem vet blev Perpetuum mobile som John Ericsson hade byggt det visste Roland Thunberg i Uppsala. Han visste att det var en Perpetuum Mobile som vi stod och tittade på, en evighetsmaskin som John Ericsson byggde. Fast fungerar gör den förstås inte. Det gör de inte, evighetsmaskinerna, ens om det är stora uppfinnare som ligger bakom dem. Nu gör tävlingen uppehåll över jul och är tillbaka i januari.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".