Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rymdforskning kan hjälpa dykarsjuka

Publicerat tisdag 2 januari 2007 kl 08.11
Svensk forskning på astronauter kan öka förståelse för dykarsjuka

I skuggan av uppståndelsen med Fuglesangs rymdfärd har rymdstyrelsen beslutat om nya anslag till den svenska rymdforskningen. Totalt 34 miljoner kronor fördelas, och ett av de projekt som fått medel handlar om att studera lungförändringar hos astronauter.

Det är professor Dag Linnarsson på Karolinska institutet som utvecklat en enkel metod att mäta gasbubblor i blodet på astronauter.

– Vi hittar inte stora bubbelmängder i blodet. Den dominerande förklaringen hittills har varit att astronauterna kanske har lite ont i lederna och andra symptom på tryckfallssjuka, men det drunknar i den allmänna bristande komforten i samband med rymdpromenader. Eller också vill de inte säga någonting, för då får de aldrig flyga mer.

Varför rapporterar inte astronauter dykarsjuka när de utsatts för tryckförändringar under rymdpromenader? Den här frågan har sysselsatt bland andra professorn i fysiologi, Dag Linnarsson vid Karolinska institutet. Han menar att genom att mäta andelen kvävemonoxid som människor andas ut - så kan man se om personer har en inflammation i lungan som i sig kan tyda på för mycket bubblor i blodet.

Dykare som gör alltför hastiga uppstigningar drabbas av för mycket gasbubblor i blodet, ett ibland livshotande tillstånd, som kallas dykarsjuka. Tidigare har man diagnosticerat sjukan genom ultraljud, men en sån apparat är svårt att släpa med sig upp till rymdstationen. Därför har man tagit fram en liten enkel apparat som mäter kvävemonoxid i utandningsluften, och som de åtta astronauter som ingår i projektet använder.

Försöken visar att astronauter faktiskt inte drabbas av dykarsjuka. Varför återstår fortfarande att förklara, men på köpet har man hittat en enkel mätmetod som kan användas av dykare. I förlängningen kan den här forskningen även hjälpa andra patienter, hoppas Dag Linnarsson:

– Jag tror i framtiden att det kommer att vara den patient som får en blodpropp i lungan.

Per Hylén
per.hylen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".