Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

De okända polarforskarna

Publicerat måndag 8 januari 2007 kl 13.06

I år inleds det Internationella Polaråret, det fjärde sen samarbetet länder emellan inom polarforskningen kom i gång mot slutet av 1800-talet. Sverige var vid den tiden världens ledande polarforskningsnation. Svensk polarforskning förknippas främst med Nordenskiöld och hans Vega-expedition, antarktispionjären Otto Nordenskjöld och den äventyrlige Andrée som ville bli först till Nordpolen men det fanns många fler svenska, mer eller mindre framgångsrika polarupptäckare.

Geologen Otto Torell från Varberg var den som genom sina fältstudier kanske mest av alla till slut fick världen att acceptera glacialteorin och att till exempel Skandinavien en gång var täckt av den väldiga inlandsisen. Den av Torell ledda expeditionen till Spetsbergen 1861 var den första polarfärden där professionella forskare inom olika discipliner arbetat tillsammans. Tidigare hade ”polarforskning” mest handlat om äventyrliga framtränganden för att hitta nya sjövägar och fångstområden. Men trots den framgångsrika expeditionen är det inte Torell som väljs till ledare för nästa svenska spetsbergsexpedition utan den några år yngre Adolf Erik Nordenskiöld som kom från Finland.

Alfred Nathorst var en annan framstående svensk polarvetenskapsman som redan vid 20 års ålder kom med på sin första polarexpedition och som senare i livet blev ledare för flera expeditioner, bland annat det första stora försöket att hitta den försvunna Andrée-expeditionen. Detta misslyckades men vetenskapligt var det en mycket framgångsrik expedition.

En helt katastrofal svensk polarfärd var däremot den som leddes av den 21-årige botanisten Johan Alfred Björling 1892. Meningen var att man skulle utforska den stora Ellesmere-ön i kanadensiska Arktis. Men Björling, den nästan lika unge zoologen och tre besättningsmän förlorar livet. Hur det gick till och var det hände vet vi ännu inte. Av de fem personerna har kvarlevor påträffats endast efter en. Björlings färd ansågs i Stockholm inte som galenskap utan hade både A E Nordenskiölds och Alfred Nathorsts välsignelse.

Axel Klinckowström, ”Klinckan” kallad, var en excentriker bland svenska polarforskare, en förmögen zoolog som kunde göra det han ville. Han var som ende vetenskapsman med på den svenska undsättningsexpeditionen till Antarktis 1903-04, utsänd för att rädda Otto Nordenskjölds sydpolarexpedtion som inte hörts av inom överenskommen tid. Men undsättningsexpeditionen tillhörde liksom Andrée- och Björlingfärderna de mindre lyckade svenska polarprojekten. Klinckan och hans kamrater återvände i alla fall med livet i behåll.

Redaktör: Mats Carlsson Lénart

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".