Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Historiska klubben

Publicerat fredag 2 februari 2007 kl 13.59

Hur har man mörklagt saker förr? En kommentar till tsunamibanden i regeringskansliet.

I veckan kom nya avslöjanden om hur den förra regeringen hanterade tsunamikatastrofens följder. Nu handlar det om ett antal band som låstes in i ett kassaskåp om raderade telefonlistor. Tidningen Svenska Dagbladet menade att Sverige hade fått ett Watergate vad gäller mörkläggning.

Men hur har makthavare velat mörklägga obehagliga fakta i andra tider än vår? var det lättare att mörklägga förr? Eller var det kanske svårare?

Vad vet historiker egentligen om försök till dölja saker, kan de hitta dem eller är de för alltid dolda? I så fall vad är det vi inte vet? Hur mycket av historisk forskning blir falsk för att makthavare eller andra medvetet velat sopa igen spåren?

Eller kan historikern rentav bli bättre att upptäcka mörkläggningar, något som samtiden missade?

Och hur påverkar vår tids nya medier framtidens historiker som ska forska om vår tid? Vår tid kan ju radera regeringskansliets e-post på några sekunder, kunskap i datorer försvinner. Kan framtidens forskare kanske aldrig få veta vad som EGENTLIGEN hände i vår tid?

Historiska klubben om hur mörkläggning påverkar historikernas arbete. Medverkande Dick Harrison, professor i Lund och Lars Ericson Wolke, professor vid Försvarshögskolan, tidigare Krigsarkivet.

Programledare: John Chrispinsson
vet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".