Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2007-05-18

Publicerat fredag 18 maj 2007 kl 16.37

Talang inget krav för att lyckas i musikbranchen visar ny forskning. Svårigheter att samarbeta hot mot delfinarter i Svarta havet. Hobbyfantaster hjälper astronomer att spåra döende stjärnor. Och vetenskapsjournalisten David Bodanis nya bok recenseseras av en kännare.

Samarbetsproblem hot mot delfinsläktet
Efter decennier av överfiske, utsläpp, och miljöförstöring befinner sig många av världens delfinarter i en kritisk situation. FN har därför utsett 2007 till ”delfinens år”. Men vems är ansvaret är att vända situationen? I länderna runt Svarta havet är utsläpp av orenat avloppsvatten, och brist på föda är på väg att slå ut flera delfinarter för att länderna runt innanhavet skyller på varandra istället för att handla. Det handlar om samarbetsproblem som redan resulterat i att en av svarta havets tre delfinarter blivit så ovanlig att forskarna inte längre hittar några levande individer.

Vurm för avlägsna stjärnsmällar
Häromveckan offentliggjorde astronomer upptäckten av den hittills ljusstarkaste supernovan som hittills upptäckts.  2006GY, som den döende stjärnan hette exploderade för 238 miljoner år sedan och låg i galaxen NGC1260. Supernovor är något som astronomerna studerar med stort intresse eftersom den här typen av gigantiska stjärnsmällar verkar ha spelat en central roll i universums utveckling - till exempel varit källan för tillkomsten av flera av de grundämnen som vi och vår planet är uppbyggda av, berättar astronomiprofessor Claes Fransson vid Stockholms universitet. Vi besöker också elmätar-avsläsaren och hobbyastronomen Gregor Duszanowicz som för ett halvår sedan blev förste svensk att upptäckte en egen supernova - med hjälp av ett hembyggd teknik sin egen trädgård.

Talang inte viktigt för artistframgång
Artister som vill lyckas inom musikbranschen behöver inte luta sig mot talang utan bör istället satsa på ”snöbollseffekten”, det menar forskare vid bland annat handelshögskolan i Stockholm som studerat ett 100-tal kända artisters framgång och sett ett samband med ”yule-fördelning” - en vedertagen statistisk modell som använts för att beskriva spridningsprocesser i många andra system - ekologiska och biologiska till exempel. Enligt Mark Voorneveld (en av forskarna bakom studien) bygger snöbollseffekten på att de flesta personer som köper en skiva av en artist inte gör det därför att de tycker att artisten är bra, utan därför att andra de känner redan har köpt samma skiva. Vilket i sin tur sprider sig vidare som en växande snöboll - en effekt som Mark Voorneveld och hans kollegor tror kan ligga bakom 90 procent av alla stora artisters framgång. ”Det är ren bullshit det här”,.. ”lägg ner forskningen”, tycker skivbolagsdirektören Bert Karlsson - mannen bakom tv-program som ”fame factory” och ”talang 2007”, vars mångåriga erfarenhet säger honom att en artist utan talang aldrig kan hålla som stjärna i långa loppet.

Vem vet
Svaret på förra veckans ljudfråga (tävlingen utgick i förra veckans program som var ett telefonvökteri om klimatet): Det var kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 som Olof Palme pratade om på presskonferensen vi hörde ljud ifrån, och beslutet vi också undrade över var att socialdemokraterna på denna pressträff tillkännagjorde att man ändrat sig och plötsligt ville ha en folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Vinnare av veckans bokcheck blev Clarence Näslund i Säter.

Veckans fråga:
Handlar om ett riktigt guldkorn ur radioarkivet. Vi söker namnet på en känd radio och tv-profil som 1946 låter sig sövas ner och vakna upp medan bandet rullar.

Kan du klura ut vem han var, skicka namnet till Vem vet 759 00 Uppsala eller vem.vet@sr.se

Bok om kärlekshistoria i forskningens tecken
Agneta Ginsburg, dramturg och TV-producent recenserar David Bodanis senaste bok ”Emelie och Voltaire - upplysningstidens stora kärlekshistoria”. För några år sedan satte hon själv upp en pjäs (”Lady Newton”) om rikemansdottern och vetenskapskvinnan Emelie du Châtelet, som var tillsammans med upplysningsmannen Voltaire Underhållande och välresearchad, tyckte hon om Bodanis bok, även om han i hennes smak fokuserar så mycket på deras kärlekshistoria och sexliv att huvudpersonernas roll inom vetenskapen kommer i skymundan. Dessutom skildrar Bodanis Emelie du Châtelet som en mycket svagare person än Agneta Ginsburg tror att hon var. Läsvärd, men lite utplattade huvudpersoner, är hennes slutbetyg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".