Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2007-05-25

Publicerat måndag 11 juni 2007 kl 10.05
1 av 2
Vindkraftverk på Näsudden, Gotland. Foto: Stig Hammarstedt/Scanpix
2 av 2
Linnés vevpositiv. Foto: Riksutställningar

Naprapati olika mycket subventionerat i olika delar av landet. Linné var en dansant charmör. Trots låga decibeltal stör vindkraftverk.

Naprapati bedöms olika

Vem är det som avgör vilken vård vi patienter ska betala extra för  ur egen ficka, och vilken vård som ska täckas av patientavgiften?
Frågan fick aktualitet i veckan när forskare vid Karolinska Institutet publicerade en studie som visar att patienter med rygg- och nacksmärtor får bättre hjälp om de går till naprapaten än om de får den typ av läkarrådgivning som rekommenderas av många landsting idag.

Doktoranden Eva Skillgate anser själv att studien kan bidra till att naprapatin skulle kunna släppas in i sjukvårdens finrum, och börja subventioneras - precis som ett besök hos sjukgymnasten görs idag. Redan idag lockar naprapati till mer än 1,5 miljoner behandlingar varje år i Sverige.

Studien publicerades i den amerikanska tidskriften ”Clinical Journal of Pain”. Mer än hälften av de naprapatbehandlade patienterna  kände sig ”väldigt mycket bättre” efter 12 veckor, jämför med drygt 10% som fått självhjälp och rådgivning.

Statens beredning för medicinsk utvärdering säger genom Susanna Axelsson att det ändå krävs att fler forskare upprepar studien innan den accepteras rakt av.

Landstingsrådet Birgitta Rydberg i Stockholm håller med, medan Nicklas Rommel, som är ansvarig för upphandling av privata vårdtjänster i Uppsala redan valt att teckna vårdavtal med flera naprapater - i likhet med ytterligare 6 landsting.

På intresseorganisationen ”Sveriges kommuner och landsting” tycker  Hasse Knutsson att det är ett problem att landstingen gör så olika bedömningar.

Kristoffer Gunnartz
Kristoffer.Gunnartz@sr.se

Linné en dansant charmerare

Tvärtemot vad som sagts så var Carl von Linné en stor musikälskare - något som musikforskaren Magnus Gustafsson vid Smålands musikarkiv i Växjö visar med det vevpositiv som har ”inprogrammerat” dansmusik, mest polonaiser och menuetter, som man dansade till hemma hos familjen Linneus.

Staffan Forssell
vet@sr.se

Vindkraftspropellerljudet stör även vid låga decibel

Det svischande ljudet från vindkraftverk är störande för människor. Det konstaterar forskaren Eja Pedersen på Högskolan i Halmstad. I juni lägger hon fram en doktorsavhandling i miljövetenskap om hur människor upplever att leva i närheten av vindkraftverk.
Eja Pedersen har frågat 1000 personer som bor nära vindkraftverk i södra Sverige, bland annat i Laholm och Tvååker, hur de uppfattar sin livsmiljö.  Då har det visat sig att människor störs mest av ljudet, och det trots att det understiger den tillåtna nivån på 40 decibel, vilket är lägre än ljudet från en modern diskmaskin. Det är en relativt liten del, 45 av de 1000 tillfrågade grannarna till vindkraftverken som känner sig mycket störda av vindkraftverken. Skillnaden mellan hur störda människor känner sig beror på var de bor. Folk är mer störda på landsbygden än i ett villaområde eller i en by. 

Ann Jornéus
vet@sr.se

Vem vet

Förra veckans ljudgåta: Det var Nils Linnman som sövdes ner i ett radioinslag från 1946. Vinnare: Lars Rosén från Göteborg

Veckans ljudgåta kan ni höra här på webben om ni lyssnar på programmet. Skicka svaret till: Vem vet 759 00 Uppsala eller till vem.vet@sr.se


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".