Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckan som gått

Publicerat fredag 3 augusti 2007 kl 14.53
1 av 3
Det går trögt för energiskogen i Sverige.
2 av 3
Alexandre Vinokourov var en av flera som åkte fast för dopning under Tour de France.
3 av 3
Det döljer sig många vetenskapliga finurligheter i TV-serien Simpsons.

Om svensk energiskog som inte alls växt så mycket som man hoppats. Tvärt om så har arealen minskat. Om antidopningsverksamheten som kan vara till hjälp för den vanliga vården. Och så om försök i Norberg att ta fram järn på medeltida sätt.

Varför planteras det så lite energiskog?
Det satsas stora pengar i Sverige på att omvandla åkermark till energiskog av trädet salix, för som det ser ut idag går det inte så bra för salixodlingarna. På mitten av 90-talet var arealen nyplanterad salix 2000 hektar, i år är den nere på 300. Åsikterna om varför skiljer sig åt rejält.

Ulf Granhall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och hans kollega Mauritz Ramstedt, är övertygade om att problemet är att träden inte är tillräckligt bra. De ger helt enkelt inte den avkastning som utlovats och intresset hos salixodlarna har svalnat eftersom det är så mycket problem med träden.

Men det håller man inte med om på Lantmännen Agroenergi. VD:n Stig Larsson säger att minskningen av nyplanteringar istället beror på att jordbrukspolitiken inte gynnar energiskogsplanteringar framför spannmålsproduktion.

Antidopning kan hjäpa den vanliga vården
I söndags avslutades den 94:e upplagan av cykelloppet Tour de France. Tävlingen vanns av spanjoren Alberto Contador, men det har väckt mindre intresse än de många dopningsavslöjanden som kantade årets Tour de France. Frågan har till och med väckts om att helt utesluta cykelsporten som OS-gren.

Men hur mycket forskas egentligen på att spåra dopning, och vad har den här forskningen för betydelse för oss som aldrig ens har övervägt att stoppa i oss EPO, Hemohes eller tillväxthormon? Mats Garle, chef för Karolinska universitetssjukhusets dopningslaboratorium i Huddinge, berättar att resultat från deras verksamhet redan används vid behandlingen av njursjuka och transplantationspatienter.

Medeltida masugn uppstår på nytt
I norra Västmanland pågår just nu ett unikt fullskaleprojekt med att framställa järn i masugn på medeltida sätt. Vetenskapsradion besöke nya Lapphyttan i Norbergs kommun, där frivilliga arbetar dygnet runt med eldningen av den masugn som rekonstruerats efter en arkeologisk utgrävning. Arbetet leds av arkeologen Ingmarie Pettersson-Jensen, som forskar på medeltida järnframställning, och ny masmästare i år är Bosse Sundelin.

Vetenskap i Simpsons
Den tecknade filmen Simpson hade nyss premiär, och något som kanske inte är så känt är att seriens huvudförfattare Al Jean har en examen i matematik från Harvard. Faktum är att flera bland seriens manusförfattare har en bakgrund inom just naturvetenskap, så kanske är det därför som den här framgångsrika TV-serien ofta innehåller lite underfundiga skämt med vetenskaplig anknytning.

Det här har fått redaktionen för tidskriften Nature att göra en tio-i-topp-lista över vetenskapliga favoritkommentarer från TV-serien. Som när staden Springfield hotas att utplånas av en komet. Katastrofen avstyrs i sista sekund, och figuren Moe utbrister då lättad ”Låt oss bränna ned observatoriet så det här aldrig händer igen!” Eller när Lisa skapat en evighetsmaskin, och Homer utbrister ”Lisa, i det här huset lyder vi termodynamikens lagar.”

Redaktör: Michael Borgert
michael.borgert@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".