Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bråttom att ordna energisnåla hus om regeringens mål ska nås

Publicerat tisdag 14 augusti 2007 kl 08.05
Svenska hus måste bli energisnålare. (Foto: Scanpix)

Mängden energi som används för att värma våra hus ska minska med en femtedel redan fram till 2020, enligt ett regeringsbeslut. Ska det målet nås krävs åtgärder både vad gäller nybyggen och befintliga hus. Men om det ska gå vägen hänger mycket på enskilda människors vilja – regler och morötter är det ont om.

Ansvarig myndighet är Boverket där Nikolaj Tolstoy är bygg- och förvaltningschef. Större press på byggbranschen kräver politiskt initiativ säger han:

– Vi gör regler för nybyggnad och de kan successivt skärpas. Det är riksdag och regering som ber oss skärpa dem i så fall. Vi tycker också att det borde finnas morötter för att bygga bättre än byggreglerna, som passivhus och lågenergihus.

Bråttom

Det börjar bli bråttom att vaska fram metoder för att få byggbranschen att bygga fler energisnåla hus – om nu Sverige ska kunna leva upp till de klimatmål som EU satt upp för framtiden. Och även om idéerna kring åtgärdspaket är många så är de genomklubbade förslagen få.

Redan färdigbyggda

Från 1 juli gäller visserligen skarpare regler för hur mycket energi som får göras åt för att värma upp de hus som byggs nya i landet. Men att nå regeringsmålet om att ha sänkt energiåtgången i fastighetssverige med 20 procent om bara dryga tio år – det handlar framför allt om att bygga och minska energiåtgången i alla de hundratusentals bostäder och lokaler som redan står färdigbyggda i landet.

Konsumentkrafter

En upprustning som man på boverket inte tror går att lösa bara med nya lagar och regler, utan lika mycket hänger på konsumentkrafterna – alltså på att framtidens hyregäster och husägare kan tänka sig att betala för att flytta in i ett dyrare, men energisnålare hus. Och Nikolaj Tolstoy på Boverket tycker att det finns faktorer som talar för att det kommer att fungera:

– Dels är det den kunskap som var och en fått om kimatförändringarnas betydelse, dels plånboksfrågan – att energin kostar så pass mycket som den gör.

Kristoffer Gunnartz
kristoffer.gunnartz@sr.se

Gabriella Björk
gabriella.bjork@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".