Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2007-09-21

Publicerat fredag 21 september 2007 kl 15.50
1 av 3
Papegojan Alex blev 31 år.
2 av 3
Kinas utsläpp ser ut att bli värre.
3 av 3
Meteoritens krater i Puno, Peru.

Kina storsatsar på kolkraft, vad betyder det för den globala uppvärmningen? Rekordlite is vid Arktis kan innebära nya fartygsrutter. Meteoritsjukdom förbryllar i Peru. Och forskningspapegojan Alex har lämnat buren för gott.  

I veckan hörde vi nyheten att svenska energiforskare ska kartlägga Kinas kolreserver. Landet står inför en explosionsartad ökning av sin kolanvändning och i det läget är det bra inte bara för kineserna att veta hur mycket kol som faktiskt finns kvar att elda - det är också bra för forskare som ska bedöma framtida utsläpp av koldioxid och hur det påverkar klimatet. Energiforskaren Mikael Höök från Uppsala Universitet, som inom kort reser till Kina säger att kol är det totalt dominerande energislaget i Kina, och konstaterar att det för med sig stora utsläpp.

Stora behov går före medvetenhet

”Vi är medvetna om att det är ett problem”, säger kinesiske energiforskningsprofessorn Tjung Tji Pang. Men han hoppas på ny teknik och följer den pågående forskningen. Harry Frank, forskningsdirektör vid ABB bekräftar att kineserna är medvetna, men säger att de inte kan stoppa behovet. Och han påminner om att Kina också satsar stort på kärnkraft. Erland Källen är klimatforskare vid Stockholms Universitet och han är bekymrad över utvecklingen. Om kineserna satsar på att bygga ut kolkraften så kan andra länder vilja göra samma sak, säger Källén, som ser en risk för att detta innebär ett förverkligande av de värsta framtidsscenarierna om den globala uppvärmningen.

Mindre is vid Arktis

Ett tecken på den klimatuppvärmning som kan komma att gå ännu snabbare med den befarade ökningen av utsläpp från Kina är att istäcket över Arktis har varit mindre i sommar än man någon gång tidigare uppmätt. Förra helgen rapporterades att Nordvästpassagen norr om Kanada låg isfri och spekulationer om framtida fartygstransporter den vägen satte igång. Hur intresserade är då rederierna egentligen? Jodå, det här skulle mycket väl kunna vara en intressant möjlighet säger Kim Ullman, vide vd på Stena Bulk. Men det skulle behöva vara isfritt större delen av året för att det här skulle vara en intressant rutt säger han och dit är det kanske en bit ändå. Variationerna från år till år är stora och det var inte länge som Nordvästpassagen var öppen i år, säger Ralf Döscher, klimatforskare på Rossbycentret på SMHI. Men som signal om vad som händer med klimatet är Arktisisens utveckling tydlig: det var rekord i öppet vatten i år och det med marginal: istäcket var nu 4 milj kvadratkilometer medan förra bottennoteringen från 2005 var 5 miljoner kvadratkilometer. Även om istäcket varierar mycket från år till år så finns det en tydlig trend.

Märklig meteoritsjuka

En meteorit som slagit ner i närheten av en liten by på högplatån i södra Peru förbryllar. Det rapporteras om att folk i närheten såg en lysande kropp flyga genom luften, och man hörde ett dån, följt av en kraftig smäll. Snart upptäckte boende i närheten en elliptiskt formad krater som sas vara upp till trettio meter bred och sex meter djup. Det är ovanligt med nerslag av större meteoriter, men det märkligaste med den här händelsen är nog att ett par hundra personer som bodde i närheten, och som var och tittade på kratern, senare blev sjuka. De blev illamående, kräktes och fick huvudvärk. Enligt flera tidningar ska man ha kunnat känna lukten av svavel från nerslagsplatsen. 


Professorn i astronomi vid Uppsala Universitet, Claes-Ingvar Lagerkvist, blir fundersam över det som beskrivs. Han har aldrig hört talas om att nån skulle ha blivit sjuk av en meteorit, och svavel innehåller meteoriter inte annat än i mycket små mängder, säger han. De brukar bestå mest av järn och nickel och andra metaller. Han tror inte heller att meteoriten kan ha slagit fram giftiga ämnen ur marken, utan tror snarast att någon form av mänsklig verksamhet har träffats.

Forskningens främsta fågel tog adjö

En av de riktiga kändisarna inom djurforskningen har gått bort. Papegojan Alex, som visade att fåglar kan vara mycket smartare än de flesta hade anat. Under sitt 31 år långa liv lärde sig Alex att använda över 100 ord, och han kunde till och med lösa matematiska problem. Professorn i psykologi, Irene Pepperberg, vid universiteten Harvard och Brandeis, var Alex matte, och ledde forskningen om honom. Hon köpte alex i en vanlig djuraffär i slutet av sjuttiotalet. Med tiden lärde hon Alex att förstå inte bara ord utan begrepp som form, färg och vilket material ett föremål är gjort av - koncept som ingen tidigare trott att en fågel kunde greppa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".