Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2002-12-07

Publicerat torsdag 19 december 2002 kl 13.00
Musens genkarta, stinkbomber som vapen och så den stundande Nobelfesten, det är några av de ämnen som avhandlas i Vetenskapsradions veckomagasin.
Möss och människor I veckan blev den klar, kartan över musens genom. Och med ny hjälp av denna orientering i musens arvsmassa ökar nu möjligheterna att bota mänskliga sjukdomar. Vi möter Claes Wahlestedt, prefekt vid Centrum för genomik och bioinformatik vid Karolinska Institutet, och Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universiet. Var Karl XII en Asperger-personlighet? Det hävdar läkaren Bengt Lagerkvist, docent i pediatrik. Det skulle förklara kungens märkliga personlighet. Lagerkvist vill föra in moderna medicinska kunskaper i historien. Men resonemanget är ohistoriskt och byggt på lösa grunder, säger en av främsta kännarna av Karl XII, historikern Jan Lindegren vid Uppsala Universiet. Vi hör dessa två, samt ett litet musikavsnitt ur Narvabaletten av Anders von Düben Vämjelig odör som vapen I USA forskar man kring en "stinkbomb", som intresserar både militär och polis. Psykologen Pamela Dalton vid Monell Chemical Senses Center i Philadelphia intervjuas om sin forskning kring vilka lukter som upplevs som mest outhärdliga av människor. En brygd av mänsklig avföring och ruttet kött är värst av allt, enligt henne. Något färdigt stinkbombsvapen att använda för att till exempel skingra folksamlingar, finns dock ännu inte. Kalla decibel En av veckans forskningsnyheter som ej platsade i de ordinarie nyhetssändingarna kommenteras av Peter Lundström, som fastnat för en ny amerikansk metod att med hjälp av mycket höga ljud frysa till exempel glass. Nobel närmar sig Inför årets sändning från Nobelfesten hör vi vetenskapsradions Lena Nordlund och Annlouise Martin som är programledare berätta om vår mix av glamour och vetenskap, och vi hör ett kort exempel på de Nobelpristagarintervjuer som kommer att vara med . John Fenn, kemipristagare intervjuas. Vetenskapsradions direktsänding från Nobelbanketten börjar i P1 kl 18.15, på Nobeldagen den 10 december. Alternativ Nobelpristagare Vi möter en av dem som fått årets Right Livelihood Award, fysikern Martin Green från Australien. Han är en av världens främsta solcellsforskare. Nyhetssvepet Vår gångstil kan avslöja om vi löper stor risk att utveckla demens. Det är New York-forskare som tittat närmare på äldre människors gångstilar, och upptäckt totalt sju avvikande rörelsemönster. Det tydligste exemplet är så kallad hemiparetisk gång, när man svänger utåt med benen i halvcirklar. Det här gångmönstret är enligt studien förknippat med hela 13 gånger större risk att utveckla demens, än för personer med normal gång. Svenska forskare har utvecklat en ny metod för att identifiera maskerade bankrånare. Det är Lena Klasén vid Linköpings universitet som byggt vidare på en teknik som militären använder för att analysera spaningsbilder av tänkbara mål, till exempel stridsvagnar. Människor är lite svårare eftersom de rör sig på olika sätt, och därför ändrar form hela tiden. Med hjälp av en datormodell har Lena Klasén lyckats anpassa form och röresler, så att dom stämmer med rånaren i bevakningskameran. Datorprogrammet kan sen räkna ut, axelbredd och hur personen rör sig, så att polisen har något att gå efter. En av de senaste trenderna inom grundskoleundervisningen är att låta eleverna "forska", att utifrån ett ämne själva söka information, sammanställa material och sen presentera det. Tanken är att det här ska ge mer självständiga och kritiskt tänkande elever. Men enligt en ny avhandling från Malmö högskola har metoden inte varit framgångsrik. Eleverna har ofta valt ämnen de redan behärskar eller så har de okritiskt skrivit av det som redan står i olika böcker. Nervtrådar och växter tycks ha åtminstonde en sak gemensam. Båda söker sig till ljus. Amerikanska och tyska forskare har nämligen lyckats använda laserljus för att styra i vilkne riktning skadade nervtrådar växer ut. Nervtrådar är mycket små, och därfär svåra för kirurger att hantera med någon större noggrannhet. Den nya tekniken skulle därför kunna få stor betydelse när det gäller möjligheten att reparera skadade nerver, eller med precision föra in nervtrådar i olika typer av viljestyrda proteser. Lyssnarfråga Lana Troy, professor i Egyptologi svarar på fråga från Amy Alhaye, som vill veta när den siste Farao dog. Flera svar finns på frågan: Ramses den elfte omkr.1000 f.kr, Nektanebus omkr. 200 f.kr eller Cleopatra död 30f.kr Vinnande vetande Rätt svar på förra veckans fråga var 1943 - det var då den första Läkarstämman hölls. Kajsa Fredholm i Leksand mailade in rätt svar. Vi hör några takter ur Tysk dans nr 3, KV 695, av W.A Mozart, och ställer sen veckans fråga: Vilket syndrom har vissa forskare påstått att Wolfgang Amadeus Mozart hade? I diagnosen finns bland annat hyperaktivitet, varvat med depressiva perioder, tics och en okontrollerbar lust att säga "fula ord" Svar på vykort till: "Vinnande Vetande" 759 00 Uppsala eller med e-brev vet@sr.se Programledare: Lena Redin Tekniker: Kim Nelson
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.