Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2002-12-21

Publicerat fredag 20 december 2002 kl 16.11
Veckans magasin handlar om doping, om striden kring Mitthögskolans ställning, hur minnet fungerar och om årets kortaste dag. Vår serie om Einstein går vidare och du får äntligen veta varför vissa av oss sjunger falskt.

Labben hinner inte i fatt dopade idrottsmän

Dopingen blir allt mera avancerad och de laboratorium som skall avslöja fusket hinner inte med. Allt fler preparat som är avsedda för att hjälpa sjuka människor används för att vinna idrottstävlingar. Nu anlitas ledande experter på genterapi för att avslöja de senaste dopingmetoderna. Vetenskapsradions Staffan Forsell har under en längre tid ägnat sig åt att avslöja dopingen.

Falsksången förklarad

Amerikanska forskare har nu kartlagt vilket område i hjärnan som aktiveras när vi känner igen musik eller analyserar vilka toner som är falska. Området sitter längst fram i hjärnan, strax ovanför ögonen. Det är där vi håller reda på toner och hur toner förhåller sig till varandra. Så länge musiken inte avviker från det förväntade kan en viss aktivitet registreras, och när någonting låter falskt eller fel - då aktiveras området än mer. Vad man uppfattar som avvikande är kulturellt betingat, men oavsett vilken musiktradition man växt upp med, är det sannolikt samma del av hjärnan som håller koll på hur väl olika toner passar ihop, enligt forskarna vid Dartmouth College. Intervjuad: Jan Fagius, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt författare till boken "Hemisfärernas musik - om musikhanteringen i hjärnan" Källa: Science

Nyhetssvepet

Forskare vid KTH i Stockholm och Uppsala universitet har utvecklat en ny typ av stål som ska vara både starkare och mer tänjbart än dagens modeller. Det är framför allt tre egenskaper hos stål som man brukar sträva efter: styrka, tänjbarhet och motståndskraft mot rost. Men ofta sker utvecklingen av den ena egenskapen på bekostnad av de andra. Med hjälp av kvantmekanik och avancerade datormodeller har forskarna nu kommit på hur man skulle kunna skapa en legering av iridium och osmium som har alla de önskvärda egenskaperna. En undersökning från Linköpings universitet visar att många nyblivna mammor lider av det som kallas för posttraumatiskt stressyndrom, alltså det tillstånd som ibland drabbar människor som varit med om krig eller svåra olyckor. Enligt forskarna uppvisar omkring 1-2 procent av mammorna klassiska symptom, och det är inte alltid de mammor som haft de mest komplicerade förlossningarna som drabbas. När zebrafiskens hjärta skadas kan hjärtmuskulaturen växa till igen, och det utan att bilda ärr. Nu har forskare vid universitetet i Kalifornien i San Francisco undersökt den gen som tycks ligga bakom zebrafiskens läkande förmåga. Förhoppningen är de här kunskaperna ska leda till att vi i framtiden även blir bättre på att läka mänskliga hjärtan. Japanska forskare försöker genförändra silkesmaskar så att de förutom silke även producerar kollagen. Kollagen är ett protein som används flitigt både i läkemedel och i kosmetika. Skulle försöken fungera så hoppas man kunna utnyttja den välutbyggda silkesindustrin för att även massproducera kollagen.

Mitthögskolan förblir högskola?

Högskoleverket har avslagit Mitthögskolans ansökan om att få sina samhällsvetenskapliga- och humaniora- program godkänd som universitetsforskning. - De behöver mera tid för att bygga upp verksamheten, förklarar universitetskansler Sigbritt Franke. - Nu har vi ju uppfyllt de krav man ställde vid den förra utredningen, menar rektor Gunnar Svedberg. Trots det verkar vi stå längre ifrån ett godkännande den här gången. Nu hoppas han på att regeringen skall godkänna Mitthögskolan som universitet.

Bilder att minnas

Forskare börjar nu kunne se hur ett minne växer fram i hjärnan, i vart fall på genförändrade möss, Professor Karel Svoboda, på Cold Spring Harbor intervjuas av Jöns Ahlén. Bilderna finns publicerade i Nature.

Einsteins formel

Albert Einstens mest berömda formel säger att energin är lika med massan gånger ljusets hastighet i kvadrat. Så enkel och kraftfull är formeln att Albert undrade om "vår herre" drev med honom. Anders Bárány från Nobelmuséet berättar.

Vinnande vetande

Denna gång belönade vi tre teckningar av en knölsvans fotavtryck, ritade av : Taim Poromaa, Stockholm, Marie Johansson, Västra Tunhem, Elna Jonsson, Offerdal. Tröstpris till Erik Lundin, Vimmerby. Tävlingen gör nu helguppehåll.

Årets kortaste dag

Årets kortaste dag är i år den 22 december berättar astronom Göran Henriksson, från Uppsala universitet. Förra året inträffade vintersolståndet den 21 december. Till julafton har dagen blivit en minut längre. I folktron har årets längsta natt varit knuten till olika demoner och onda väsen. Luciafirandet är ett minne från den gamla kalendern då årets mörkaste natt verkligen inträffade runt luciadagen. Men forna lussetåg var inte människor i vita kläder, de förde snarare tanken till den ondes anhang Från och med den 21 december rådde julefriden i tolv dagar, då skulle inget arbete utföras och hjulen inte rulla, berättar Bengt af Klintberg Musik: Bob Dylan Redaktör: Jan-Olov Johansson Tekniker: Kim Nelson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.