Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny metod att hitta sjukdomsgener hos hund

Publicerat måndag 1 oktober 2007 kl 09.09

Riskerar din hund att bli allvarligt sjuk? Det kan snart genetiker vid Uppsala universitet ta reda på med ett enkelt test. Kerstin Lindblad-Toh räknar med att för några tusen kronor ska det gå att undersöka cancer- och diabetesgener hos hundar.

– Själva metoden kommer nog inte att bli så dyr, men det kommer ta ett tag innan vi känner till alla riskfaktorer, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Snippchip kan hitta 25 000 genförändringar
Kerstin Lindblad-Toh ledde kartläggningen av hela hundens arvsmassa för 2 år sen och nu har hon utvecklat ett enkelt så kallat snippchip som kan hitta 25 000 genskillnader hos hundar. I studien som nu publiceras i tidskriften Nature genetics hittade man generna som ger vit färg hos boxrar och den speciella ryggkammen hos Rhodesian ridgebacks. Men nästa steg är att kartlägga sjukdomsgener.
– Till exempel Irländsk varghund får skelettcancer ganska ofta och då kan man undvika att para två hundar som har många riskfaktorer. Eller så kan man veta att min hund har en högre risk för den här sjukdomen och då snabbt ta den till veterinären fort om den börjar halta, enligt Kerstin Lindblad-Toh.

Samma gener hos människor?
Varje hundras har sina särskilda sjukdomar, epilepsi hos finsk spets, diabetes bland samojeder och blodkärlscancer hos golden retriver. Och nu vill uppsalaforskarna samarbeta med rasklubbar för att ta fram ett snippchip för alla de vanligaste sjukdomarna.
Dessutom kan också sjuka människor ha nytta av det här framöver. Eftersom vi inte skiljer oss nämnvärt genetiskt från hundar och eftersom det går så fort att hitta sjukdomsgener hos hundraser, så kan det förhoppningsvis leda till fyndet av nya diabetes- och cancergener även hos människa, hoppas Kerstin Lindblad Toh.
–  Om vi hittar diabetesgener hos hund så kan vi se om vi hittar samma mutationer hos diabetespatienter och det finns väl en viss chans att så är fallet, tror Kerstin Lindblad-Toh.

Michael Borgert
michael.borgert@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".