Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fruktad rymdboll fyller 50

Publicerat torsdag 4 oktober 2007 kl 09.01
Första officiella bilden på Sputnik med sina antenner. (Foto: Scanpix)

Idag torsdag är det precis 50 år sedan den första satelliten, ryska Sputnik, sköts upp. Det satte igång rymdkapplöpningen på allvar. Förberedelserna skedde under stort hemlighetsmakeri och först fem dagar efter att Sputnik skjutits upp släpptes den första officiella bilden på satelliten.

Stor som en badboll och så blankpolerad att den var synlig för blotta ögat svischade Sputnik förbi på natthimlen.

Det blev startskottet för en exempellös kapplöpning mellan USA och Sovjet om att bli först, störst och bäst i rymden.

Eisenhower ”inte skrämd”

Sveriges radios amerikakorrespondent Arne Thorén rapporterade dagen därpå om president Eisenhowers reaktioner på Sputnik:

”Sputnik har inte skrämt upp mig det allra minsta. Sputnik betyder inte att ryssarna ligger särskilt långt före Amerika på raketområdet, och Amerika kunde ha haft sin egen Sputnik om man bara slagit av på de vetenskapliga kraven”, citerade Arne Thorén president Eisenhower.

Presidenten blåljög

Men president Eisenhower blåljög. Att ryssarna lyckats skicka upp en satellit bevisade att de kunde pricka USA med långdistansrobotar och att amerikanerna låg ordentligt efter på rymdområdet.

En månad senare skickade ryssarna upp betydligt större Sputnik 2, med hunden Lajka ombord, och några år senare första människan i rymden.

Fiasko med Sputnik 3

Få minns nog däremot Sputnik 3, den första forskningssatelliten som blev ett misslyckande eftersom en bandspelare som skulle spela in all data krånglade.

Fiaskot hade dessutom kunnat undvikas, men Chrusjtjov vägrade avbryta uppskjutningen eftersom han lovat italienska kommunistledare nått spektakulärt till valet dan därpå.

4500 uppskjutningar

Sen dess har det gjorts mer än 4500 satellituppskjutningar. Hälften är militära spionsatelliter, men resten ger oss vardagshjälp på en mängd områden: Väderkartor och exakt GPS-navigering, mobilsamtal, bredband och TV-sändningar.

Och tack vare satelliter kan dessutom forskare hålla koll på den globala uppvärmningen och astronomerna lär oss allt mer om universums födelse.

Allt på bara 50 år.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".