Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU vill skapa gemensam biobank

Publicerat måndag 22 oktober 2007 kl 08.46
1 av 2
2 av 2

Europas biobanker ska kopplas ihop så att alla de samlingar som finns med sparade vävnadsprover från patienter länkas till en gemensam databas framöver. Därmed vill EU öka möjligheterna för forskare att få fram ny kunskap om olika sjukdomar och Sverige spelar en viktig roll i förberedelserna.

Marta Alarcon-Riquelme på Uppsala universitet är en av de många forskare som använder sig av biobanker i arbetet.
– Så öppnar vi en dörr och då har vi till exempel DNA... små provrör som är numererade, säger Marta Alarcon Riquelme.
Hon är docent i medicinsk genetik och hennes DNA-prover kommer från patienter med den reumatiska sjukdomen SLE som hon forskar kring.
Den här lilla skrubben med fyra frysskåp är en av runt åtta hundra biobanker i Sverige, och en av tusentals i Europa.

Knyta samman alla biobanker i en databas
Nu är målsättningen att kartlägga dem alla och på några års sikt knyta samman så många som möjligt i en gemensam databas. Poängen med det här samarbetet förklarar Ulf Landegren, som är professor i molekylärmedicin i Uppsala:
– Det vore ju ganska irrationellt om varje forskare samlar in prover för sig och varje gång man vill göra en undersökning så måste man sätta igång och leta rätt på prover, när man kan använda samma provsamling och studera den i många synpunkter, enligt Ulf Landegren.

Sverige har många prover
Ulf Landegren är en av de svenskar som har en ledande roll i den förberedande fas där det här Eu-projektet nu befinner sig. Sverige ligger långt fram på området med kanske 70 miljoner vävnadsprover, och med varannan medborgare representerad i en biobank.

Alla prov ska tas lika inom EU 
Men snart kan alltså svenska forskare och deras kolleger utomlands få tillgång till ännu mycket större material. För att det ska fungera så är det meningen att prover i hela Europa framöver ska tas och behandlas på samma sätt, något som Marta Alarcon-Riquelme välkomnar.
– Då blir det samma för alla prover och då kan vi lite bättre på kvalitén på proverna och på resultatet av vårt arbete, säger Marta Alarcon-Riquelme.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".