Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2003-02-08

Publicerat lördag 8 februari 2003 kl 08.01
Krigets miljöeffekter talas det inte så ofta om, men det är inte ovanligt att de skördar fler dödsoffer än både bomber och missiler. Rymdfärjorna har skildrats som en vedertagen teknik, men är långtifrån så säkra. Neurosedyn, eller talidomid, är fortfarande lika fosterskadande - men nu används det mot helt andra saker...
Krigets miljöeffekter Ett krig skördar inte bara dödsoffer direkt - stora skador på miljön ger mer långsiktiga effekter och fler dödsfall, som man inte kan koppla lika lätt till kriget. Men det är viktigt att inte glömma den sidan, menar Birgitta Liljedahl, expert på hälso och miljörisker för insatspersonal i krigssituationer på Totalförsvarets forkningsinstitut FOI i Umeå. Rymdkatastrofer genom tiderna En historisk genomgång av rymdolyckor från Gagarins tid till den senaste med rymdfärjan Columbia. Rymdfärjor - säkra eller osäkra? Sven Grahn, teknisk chef för Rymdbolaget i Solna, pratar om rymdfärjorna med en teknik som inte alls är så vardaglig och vedertagen som man kan tro. Kritik mot hur forkningspengar delas ut Sammanfattning av våra nyheter i veckan om svensk forskningsfinasiering. Staffan Normark, VD på Stiftelsen för Strategisk Forskning tycker man bör satsa mer på toppforskarna och inte smeta ut anslagen för jämt över för många forskargrupper, som han tycker Vetenskapsrådet gör idag. Han får medhåll av Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling, men universitetsrektorer i landet oroar sig, bland andra Bo Samuelsson vid Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros verkar också vara inne på mer stöd åt toppforskarna. Neurosedynet på frammarsch Talidomid, läkemedlet som orsakade Neurosedynkatastrofen för 40 år sen är på väg tillbaka till sjukvården. Nu har det prövats på en mängd sjukdomar, och ofta med framgång. Nu ligger en ansökan hos den europeiska läkemedelsmyndigheten om att godkänna talidomid för den europeiska marknaden. Forskningstoppning i Tyskland I Tyskland ges unga duktiga forskare drömchansen att starta sin egen karriär med helfinansiering i drygt fem år som forskningsledare vid speciella avdelningar av Max-Planck-instituten. 40 sådana platser finns över landet, inom alla olika områden som instituten omfattar, från litteraturvetenskap till kärnkemi. Härma naturen Biomimetik kallas ett växande forskningsområde som går ut på att försöka härma naturens lösningar på kemiska problem. Det kan handla om att försöka göra lika effektiva och miljövänliga katalysatorer som naturens enzymer, eller att efterlikna naturens egna material. Anders Nilsson, professor i fysik, som delar sin tid mellan Stockholms universitet och amerikanska Stanford University och Bo Liedberg, professor i fysik, vid Linköpings universitet leder båda varsitt program inom biomimetik som finansieras av Stiftelsen för Strategisk forskning. Vinnande Vetande Förra veckans svar: Citronsyracykeln, och vinnare blev Erland Ericsson i Kärna. Veckans fråga anknyter till inslaget om biomimetik, att härma naturen, och de berömda hajskinnsbaddräkterna. Den egenskap hos hajskinnet som man försöker härma finns också hos en annan lite besläktad fisk - vilken? Ska vi kämpa för att hålla oss kvar i elitserien? Krönika om Sverige bör vara med och tävla i elitserien inom forskning eller om vi åker ut likt svenska handbollslaget. Programledare: Lena Nordlund och Ann-Louise Martin Tekniker: Kim Nelson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.