Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oenighet om myndighet mot forskningsfusk

Publicerat onsdag 28 november 2007 kl 09.51

Förslaget om en ny myndighet som ska utreda forskningsfusk får kritik. Bland andra Vetenskapsrådet vill ha en förstärkt granskning av misstänkt forskningsfusk, men flera högskolor och universitet ser problem med förslaget.

Att forskningsfusk är ett allvarligt problem som behöver hanteras verkar man vara överens om bland de universitet, högskolor och andra instanser som nu har kommit in med remisssvar på det förslag som kom i somras. Men flera invändningar finns också.

Det var Vetenskapsrådet som tillsammans med universitetens och högskolornas förbund SUHF föreslog bland annat en ny fristående myndighet som ska hantera forskningsfusk.

Idag är det högskolorna själva som utreder misstankar om fusk, men därmed riskerar skandaler att tystas ned menar många, och ofta är det personer med koppling till de anklagade som ska utreda misstankarna.

Risk för pajkastning

Enligt det nya förslaget ska vem som helst kunna anmäla misstänkt fusk till en högskola och är man inte nöjd med beslutet där så kan man gå vidare till en högre instans - den nya myndigheten.

Men det här kan leda till fler grundlösa anmälningar, menar Anders Eriksson, prorektor på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm:

– Man kan tänka sig att i den hårda konkurrenssituation som råder idag inom forskningen, att någon skulle kunna få för sig att anmäla någon för forskningsfusk för att på det sättet komma åt en konkurrent.

Sådan pajkastning kan lätt nå ut i media, och eftersom det är svårt att tvätta bort misstankar om fusk så är det viktigt att högskolan får en chans att helt sovra bort de anmälningar som alldeles tydligt saknar grund, menar Anders Eriksson på KTH.

Vill bestämma själva

Och enligt förslaget så ska utredningar först göras lokalt och för det ska lärosätena bygga upp särskilda nämnder. För att bedömningarna till skillnad från idag ska bli likvärdiga överallt så ska nämnderna byggas upp enligt en standardiserad modell - men det här tycker flera högskolor illa om. Alf Karlsson är kanslichef på en av dem:

– Mälardalens högskola tycker inte att det ska komma påbud ovanifrån om vilka organ vi ska ha i vår högskola.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".