Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Människans förändring går på högvarv

Publicerat onsdag 12 december 2007 kl 08.17
1 av 2
Det gick långsammare för två miljoner år sedan, när den här Homo Erectus levde i Georgien Foto:Scanpix
2 av 2

Människans evolution har de senaste 5000 åren hållit ett hundra gånger högre tempo än någon gång tidigare i mänsklighetens historia.

Slutsatserna, som är raka motsatsen till den vedertagna uppfattningen, är både trovärdiga och spännande säger svenske professorn i evolutionsbiologi Hans Ellegren.

– Det forskarna har sett är att människans evolution tycks ha gått fortare och fortare. Man hittar en ökande hastighet av genetiska förändringar som man tolkar har varit fördelaktiga för människan under de senaste 10 000 - 50 000 åren, säger Hans Ellegren.

Förklaringen som de amerikanska forskarna ger är tvådelad. Den första delen gäller drastiskt förändrade livsvillkor som har lett till att helt nya egenskaper gynnas hos oss människor. Den första förändringen var att klara livet utanför Afrika som vi lämnade för runt 50 000 år sen, med nya miljöer och med annan mat.


Smittspridning ökade
Den andra kom när vi slog oss ner i jordbrukssamhällen för fem tio tusen år sedan. Då kom husdjuren och trångboddheten som ökade risken för smittspridning, och då gynnades de vars gener skyddade mot sjukdomarna.
Med jordbrukssamhället förändrades också kosten, och nya genförändringar gynnades.


Ett exempel är en genvariant som gör att särskilt nordeuropéer kan dricka och smälta mjölk, även som vuxna. Det har varit nyttigt med all den näring som man då lätt har kunnat ta till sig.

Ökande befolkning bidrar
Den andra delen i förklaringen är att den snabbt ökande befolkningen på jorden har ökat sannolikheten för att nya positiva genmutationer ska uppstå och spridas.
Eftersom befolkningen fortsätter öka i hög takt så tror de amerikanska forskarna att även evolutionen har gjort det.

Hans Ellegren håller med och säger att nya faktorer kan avgöra åt vilket håll den fortsätter.

– Vi kan ju till exempel tänka oss att om vi får klimatförändringar så kan det vara så att vissa genetiska varianter som gör människor bättre anpassade att leva i ett nytt klimat kommer att gynnas, till exempel förmågan att stå emot ökad solstrålning eller nya sjukdomar, säger Hans Ellegren.

Studien har gjorts av amerikanska genetiker och antropologer från olika universitet i samarbete, och publicerades online i PNAS 10 december.

                                                        

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".