Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Genen som kan klara torka

Publicerat torsdag 28 februari 2008 kl 08.34
Framtida buffert för koldioxid? Foto:Scanpix

Forskare har upptäckt en gen hos växter som reglerar hur bra växten tål torka, och hur mycket koldioxid växten tar upp.
Den här upptäckten skulle kunna användas till att genförändra grödor i länder där jordbruket drabbas av torka och klimatförändringar.

En av forskarna bakom studien är Jaakko Kangasjärvi, professorn i växtbiologi på Helsingfors universitet.
– Jag blir mer och mer förtjust ju mer vi lär oss om det här, för nu har vi redskapen att göra växtmodifieringar i framtiden, säger Jaakko Kangasjärvi.
Genen som forskarna upptäckt spelar en avgörande roll i hur växter reglerar intaget av vatten och koldioxid genom de små öppningar som finns i blad och stjälk, så kallade klyvöppningar.
När det är torrt måste växterna stänga klyvöppningarna för att förhindra vattenförlust och kunskap om hur den här mekanismen fungerar är till stor nytta för att få fram växter som klarar torka bättre, säger Kangasjärvi.
Men en sådan torktålig jordbruksgröda kan bli verklighet på åkrarna först om 10-20 år tror han.

Funktionen är också viktig för växters koldioxidupptag, en het fråga i klimatförändringsdebatten.
En teori har varit att växter skulle agera som naturlig buffert eftersom de skulle fixera mer koldioxid än förut.
Men farhågan har varit att våra utsläpp av ozon förhindrar den buffert-möjligheten.
Ozon stressar växterna och får dem att sluta sina klyvöppningar, och då släpper de inte in varken ozon eller koldioxid.
Det är en företeelse som den här upptäckten bevisar stämmer, enligt Kangasjärvi, fast han lägger till att även det problemet skulle kunna lösas med den nya upptäckten:
– Teoretiskt skulle det vara möjligt att genmodifiera klyvöppningens funktion så att mer koldioxid togs upp för fotosyntes. Men man skulle behöva vara mycket försiktig så att växten inte skadas av för mycket ozon istället, säger han.

Studien publiceras i tidskriften Nature.

                                            

                                               Gabriella Björk
                                                  gabriella.bjork@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".