Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fetma för livet grundläggs i barndomen

Publicerat måndag 5 maj 2008 kl 07.40
1 av 2
På väg mot vuxenlivet -- med alla fettceller i behåll. (Foto: Scanpix)
2 av 2

Risken för att bli fet avgörs i barndomen. Det är då antalet fettceller i kroppen grundläggs och den mängden behåller vi sen resten av livet även om det hela tiden dör och nybildas celler. Det visar en internationell studie som också pekar ut nya mekanismer för fetmamediciner.

Omsättningen av fettceller är högre hos feta personer än hos smala. Det kan ge en förklaring till varför det är så svårt att banta.

– En fet person bildar ungefär två gånger så mycket nya fettceller som en smal, förklarar Peter Arner, professor vid Institutionen för medicin, vid Karolinska Institutet i Huddinge.

– Han bryter ned två gånger så mycket också men han har en högre omsättning. Det gör att de nya cellerna som bildas  kan fylla på sig snabbt med fett. Det är en förklaring till att man går upp i vikt efter bantning så himla lätt.

Motion kan hejda

Överviktiga personer bildar alltså dubbelt så många nya fettceller per år som smala och mängden fettceller har de fått redan i tidig barndom.

Åtta av tio som är tjocka som barn förblir det som vuxna. Och generna spelar stor roll för vilka barn som riskerar fetma, men sund kost och motion verkar kunna stoppa upp farten på bildningen av nya fettceller i barndomen enligt Peter Arner.

Svårt att banta

Den nya studien ger också svaret på varför det är så svårt att banta. Cellerna krymper visserligen men vill gärna fylla på sig igen med fett så fort som möjligt.

Resultaten har forskarna kommit fram till genom fettmätningar på nära 700 personer och man har dessutom samlat in stora mängder fett från fettsugningar som analyserats. Precis när fettceller bildats går att se genom att mäta hur mycket radioaktivt kol som lagrats in i arvsmassan på fettcellerna, i spåren av 50 och 60-talets provsprängningar med atombomber.

Behandling för feta och magra

Peter Arner tror att den nya upptäckten banar väg för läkemedel som kan påverka nybildningen av fettceller framöver. Han har redan tagit patent på ett protein som inte hjälper feta med däremot magra som behöver lägga på hullet:

– Cancerpatienter som förlorar vikt eller anorexiapatienter, om man kan få dem att bilda mer fettceller, snurra fortare, så kanske man kan hjälpa dem att gå upp i vikt. Så man kan behandla åt båda hållen, säger professor Peter Arner vid Karolinska Institutet i Huddinge.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".