Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högskolans anpassning till Europa utan resultat

Publicerat torsdag 5 juni 2008 kl 06.35
1 av 2
2 av 2

Den svenska Bolognaprocessen där alla universitet och högskolor Europaanpassades för ett år sen, har kostat nästan 1,1 miljard kronor i merarbete för lärarna. Men den har inte uppnått huvudmålen, en ökad internationell rörlighet bland studenterna och en större jämförbarhet, visar Vetenskapsradions granskning.

Den stal dessutom undervisningstid för studenterna enligt Thorsten Nybom, vicerektor vid Örebro universitet:

– Andelen lärarleddatimmar för studenterna har gradvis minskat under hela 90-talet och så innebar det här ju ytterligare en minskning eftersom de människor som skulle göra det här det var ju de som satt och undervisade. Det var de som kunde det här, påpekar Thorsten Nybom.

Ingen kompensation för kostnaderna
46 länder i och kring Europa har skrivit på Bolognadeklarationen och lovat anpassa sina högskolepoäng och examensnivåer och kursplaner så att Europas studenter lättare ska kunna röra sig fritt över gränserna.

Sveriges Bolognaanpassning trädde i kraft i juli 2007 och den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte 30 miljoner för att kompensera för reformkostnaderna. Nu visar skattningar från 30 universitet och högskolor att notan för alla miljontals lärartimmar som lagts ned blev 1,1 miljard vilket motsvarar en tjugondel av högskoleutbildningens årsbudget.

Färre studenter pluggar utomlands
Huvudmålen för processen har inte infriats. Det är färre svenska studenter som börjat läsa utomlands under senaste året. Strömmen av internationella studenter till Sverige har visserligen ökat, men med 13 procent, exakt den ökningstakt som gällt sen mitten av 90-talet. Enligt Högskoleverket påverkas dessutom de internationella studenterna främst av att undervisningen i Sverige är gratis och en hel del på engelska.

Jämförbarheten har minskat på vissa områden
Inte heller det andra huvudmålet, att jämförbarheten ska öka, har uppfyllts fullt ut eftersom Sverige gått från 4 till 6 olika betygssystem i högskolan under senaste året. Vi hör Jan Erik Lundquist, som är ordförande för den svenska Bolognaexpertgruppen:

– Jag tycker att det är olämpligt att ha så många olika betygssystem som gör det svårt för vissa studenter på en arbetsmarknad. Det gör det svårt för studenter utanför Sverige att komma med de här betygen och komma in på andra universitet när betygsskalan inte ger något underlag för jämförbarhet. 

Mer om Vetenskapsradions granskning av den svenska Bolognaprocessen hör du på söndag 13.00 i P1 i programmet ”Välkomna till Bolognaprocessen - den jämförbara högskolan?” med repris 19.03 och 9/6 10.30 samt 10/6 00.30.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".