Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakterier i haven binder koldioxid

Publicerat onsdag 11 juni 2008 kl 08.52
1 av 2
2 av 2

Många bakterier i haven kan binda koldioxid, visar en ny studie. Den här tidigare okända funktionen kan spela roll för hur haven påverkas av - och inverkar på - växthuseffekten.

Den nya upptäckten har gjorts av ett internationellt forskarlag där Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar, ingår.

– Vi har upptäckt att marina bakterier, som lever i havet, till viss del kan fixera koldioxid.

– Vad gör de med koldioxiden?

– Den använder de till att bygga upp sitt cellmaterial, göra mer av sig själva.

Det alltså är inte bara alger och cyanobakterier i haven och växter på land som kan ta upp koldioxid från omgivningen, de som har klorofyll och fotosyntes. Också andra bakterier i havet kan genom vad man skulle kunna kalla en förenklad fotosyntes använda solens ljus och koldioxid till att tillverka energi och byggmaterial.

Syrefattiga sjöar
Tidigare har man känt till den här funktionen hos vissa bakterier i syrefattiga sjöar, men att havens bakterier kan ha den här förmågan har varit okänt. Och det finns oerhörda mängder bakterier i våra hav, bakterier som man har vetat frigör koldioxid när de bryter ner organiskt material. Kanske är det upp till hälften som också kan ta upp koldioxid, säger Jarone Pinhassi.

– Det finns ungefär en miljard bakterier per liter vatten. Om man räknar det på en global skala så kan det bli upp till en miljon ton CO2 per dag.

Det här motsvarar en eller ett par procent av den mängd som binds upp av alla landlevande växter eller av alla alger, cyanobakterier och växtplankton i haven.

Risk för försurning
På senare tid har flera rapporter varnat för att alltmer koldioxid från atmosfären tas upp av världshaven och ombildas till kolsyra vilket försurar haven och drabbar djurlivet där. Även om ett par procent inte låter så mycket så menar Jarone Pinhassi att det är en viktig pusselbit att ta med i beräkningen, med tanke på den globala skalan.

– Det här kan få betydelse för att göra korrekta och välavvägda modeller för hur havet kommer att reagera på ökande koldioxidhalter, säger Pinhassi.

(Studien har publicerats i tidskriften PNAS)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".