Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bottendöd brer ut sig i världshaven

Publicerat fredag 15 augusti 2008 kl 06.54
1 av 2
Karta över de 400 platser där bottendöd upptäckts.
2 av 2

Havsbottnar som är helt döda på grund av syrebrist blir ett allt större problem världen över. Idag publicerar tidskriften Science en sammanställning som visar att döda bottnar hittats i 400 områden med en yta motsvarande Storbritanniens storlek. Det har gått snabbt utför de senaste decennierna, konstaterar en av författarna, marinekologiprofessorn Rutger Rosenberg.

– Antalet dokumenterade områden har sedan 60-talet fördubblats varje årtionde så det har ökat exponentiellt, och det har gått mycket fortare än vi kunnat prediktera tidigare, enligt Rutger Rosenberg.

Värst i Östersjön
Kväve och fosfor från jordbruk, trafik och avlopp är det som ligger bakom bottendöden. När näringsämnena kommer ut i havet sätter det fart på tillväxten där, småningom faller stora mängder dött material ner till botten och bryts ner - till det åtgår syre, i värsta fall allt syre. Då bildas en miljö där inga bottendjur eller fiskar kan leva.
Världens största syrefria bottenområde finns i Östersjön. Här ser man också exempel på hur viktig matfisk kan drabbas av bottendöden. Torskrom håller sig svävande på ett visst djup, vid en viss salthalt, men om där saknas syre, då dör den.

Många hav drabbade
Och det finns alltså fler områden i världen som drabbats av svår bottendöd:
– Till exempel Svarta Havet, Mexikanska Golfen och Östkinesiska havet. Vi blev väldigt förvånade över hur stora områden det var just i Östra Kina, utanför Shanghaiområdet, som är påverkade. Det är också stora fiskeområden som naturligtvis har stor betydelse för den kinesiska befolkningen, säger Rutger Rosenberg.

Stora utsläpp från trafik och jordbruk
Vad som är viktigast att åtgärda för att haven ska återhämta sig, trafik, jordbruk eller avlopp, varierar från område till område.
– I Sverige har vi gjort kraftiga åtgärder när det gäller avloppen där vi då har försökt reducera kväve och fosfor kraftigt och lyckats väldigt bra. Men det finns mycket mer att göra på trafik och jordbrukssidan, anser Rutger Rosenberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".