Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vad hände med den här metangasen under den medeltida värmeperioden?

Publicerat fredag 29 augusti 2008 kl 15.39

Nyheten om metangasutsläpp i Laptevhavet föranledde en av våra lyssnare, Gösta Oscarsson, att undra om detta verkligen är ett så unikt fenomen.

Här är hans frågor, och svar från Örjan Gustafsson vid institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. Örjan Gustafsson leder också den svenska delen av Arktisexpeditionen International Siberian Shelf Studies 2008.

1. Vad hände med den här metangasen under den medeltida värmeperioden?

Iskärnor från till exempel Grönland indikerar att det inte var någon ökad metanutgasning under den perioden.

Metan ligger i sedimenten på östsibiriska kusthaven generellt ”fast” under ett ”lock” av permafrost som bildades under förra kallperioden då området låg ovanför havsnivån.

För att metanet ska kunna släppas fritt behöver permafrostlocket tinas upp. Detta kan ske på flera olika sätt:

- Ovanliggande havsvatten - värmer upp sedimenten, långsam upptining.

- Underliggande geotermisk värme - i förkastningar (sprickor i jordskorpan).

- Flodplymernas förlängning - varmt flodvatten ”tinar” upp område av permafrosten vilket leder till metanutgasning.

Anledningen till att det inte var en ökad avgasning under vikingatiden är förmodligen att den extremt långsamma upptiningen av permafrostlocket i den frusna havsbotten inte hade hunnit tina tillräckligt sedan områdena översvämmades (blev kusthav) för ca 4000 - 10000 år sedan.

Nu har ”varmt” vatten fortsatt i 1000 år till att tina permafrosten. Dessutom har den antropogena (av människan påverkade) uppvärmningen av det nordostsibiriska området lett till ökad flodavrinning, och högre temperaturer av både flodvatten och annat kusthavsvatten vilket kan bidra till accelererad erodering av permafrostlagret.

2. Vad hände med gasen under den period efter den senaste istiden då det faktiskt växte stora träd utefter den ryska ishavskusten?

Jag vet inte om det växte träd där och då (inte mitt område). Av ovanstående följer att det vid den perioden tillförts mycket mindre tidsackumulerad värme och permaforstlagret torde då ha varit mer intakt än idag.

3. Eller är det bara den metangas som ackumulerats under perioden 1300 tills nu som lösgörs?

Nej. Ytsedimenten här är mestadels syresatta och den mängd som skulle kunna bildas i ytsediment är betydligt mindre än de metandepåer som finns totalt i sedimenten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".