Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Växthuseffekten inte vårt fel - så här långt

Publicerat fredag 16 maj 2003 kl 07.07
De senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit, men är det på grund av människans föroreningar eller beror det på naturliga variationer, det har klimatforskarna varit oense om länge. Idag presenteras en ny studie som tyder på att de mänskliga utsläppen kan ha spelat en mindre roll än man tidgare trott - hittills åtminstone.
Att temperaturen på jorden stigit med sådär en halv grad de senaste hundra är de flesta överens om - men varför? De klimatmodeller som försöker förklara det här de bygger ofta på att det är växhuseffekten som är huvudorsaken, och att det är vi människor - med våra utsläpp av koldioxid och andra gaser - som ruckat på balansen och fått termometern att stiga. - Men här finns en motvikt också, säger Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom den nya studien. Det handlar om ansamlingar av små luftburna partiklar från bränder och bilavgaser, så kallade Aerosoler, som tvärtemot växthusgaserna kyler ner jorden, genom att reflektera bort delar av den inkommande energin från solen. - Men hur mycket de kyler har det tvistats mycket om, konstaterar Henning Rodhe. Och det är precis det vi har titta på här. Genom att jämföra alla de olika mätningar och mätmetoder som hittills använts för att studera aerolosol-partiklarnas kylningsförmåga, har forskare som kommer från flera länder, kommit fram till flera spännande slutsatser. Bland annat visar resultaten att nedkylningseffekten från partiklarna kan vara betydligt större än vi förut trott. Så stor att den faktiskt helt kan ha balanserat upp den värmande effekten från växthusgaserna, säger Henning Rodhe. Och det i sin tur, menar han, skulle kunna innebära att den uppvärmning vi sett de senaste hundra åren inte beror på människans utsläpp, utan i stor grad på naturliga variationer i klimatet. Ska vi då räkna bort växthuseffekten och vår egen påverkan? Nej, det vore ett stort misstag tror Henning Rodhe. För det första måste vi lära oss mer om aerosolerna innan vi vet hur mycket de verkligen reflekterar. Och även om det är så att det råder balans mellan växthuseffekten och aerosolernas nedkylning idag, så menar han att den balansen är skenbar. - Vi vet att växthusgaserna stannar kvar längre än aerosolpartiklarna i atmosfären. Så även om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser och partiklar i lika mängd som idag, konstaterar Henning Rodhe, så är sannolikheten stor för att växhusgaserna långsamt blir flera och att den värmande effekten tar över. Jordens medeltemperatur har förändrats många gånger under vår planets historia. Både upp och ner. Den temperaturökning på en halv gard som uppmätts de senaste hundra åren är långt i från den största, men den är ovanligt snabb anser klimatforskarna. Det kan tilläggas att balansen mellan aerosoler och växthusgaser inte är den enda teorin om vad det är som orsakar klimatförändringar på jorden. Allt från slumpen till variationer i solens aktivitet har studerats som alternativa förklaringar till varför jordens medeltemperatur förändras.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.