Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Veckomagasin 2003-05-17

Publicerat lördag 17 maj 2003 kl 08.00
E-post har ersatt både vanliga brev och samtal, men ibland sker det lite väl lättvindigt. Utfiskningen i världshaven kommenteras och i Norge misstänker man att oljeborrningarna kan ha bidragit till minskade torskbestånd. Och på landets kemiutbildningar har de svårt att fylla platserna.
Storaffärer och utskällningar via e-post Softwareföretaget Veritas har intervjuat IT-chefer på 852 storföretag i 13 länder. 50 av företagen är svenska. Man har ställt frågor om företagens användande av e-post, och fått fram överraskande resultat. Till exempel att hälften av de svenska storföretagen använder e-post för stora och viktiga affärskontrakt. Det kan handla om köp på hundratusentals kronor. Företagen använder också e-post när det handlar om mycket personliga meddelanden. Det är vanligt att man skickar ett mail när man vill ge en anställd negativ kritik och tillsägelser, och 4 procent ger till och med folk sparken via e-post. Medverkande: Jonas Ivervall, Veritas Software. Cecilia Helsing, Göran Gunnarsson och Ernesto Cortez i enkät. Utfiskningen i världshaven Olof Lindén, professor i naturresurshållning vid Högskolan i Kalmar, kommenterar den studie som publicerades i Nature i veckan om att 90 procent av de stora rovfiskarna har försvunnit ur världshaven de senaste 50 åren. ... och föroreningars påverkan på fisken Inte bara utfiskning, utan även föroreningar kan ha bidragit till minskade fiskbestånd. I Norge undersöks nu alkylfenoler som hamnar i havet när man tar upp olja, som man misstänker har påverkat torsken negativt. Vi har besökt den fristående forskningsstationen Akvamiljö, utanför Stavanger, där man studerar alkylfenolernas roll och vi träffar chefen Steinar Sanni. Nyhetssvep Karolinska institutet får ny rektor till årskiftet. Harriett Wallberg-Henrikson från vetenskasprådet tar över rodret efter sittande Hans Wigzell. Fler och fler vill ha del av de statliga forskningspengarna. I år har 4700 forkare, 500 fler än förra året, sökt anslag hos vetenskapsrådet. Sämre ekonomi bland de privata forskningsstiftelserna kan vara en förklaring. Tyska forskare har kartlagt ett enzym som Sars-viruset behöver för att kunna föröka sig i människokroppen, och som kan leda till ett fungerande läkemdel mot sjukdomen. När man nu vet hur enzymet ser ut räknar man med att kunna ta fram substanser som hämmar enzymet och hindrar Sars-viruset från att dela på sig. Barn som tillhör Mokenfoket i Sydostasien ser dubbelt så bra som andra barn under vattnet. De kan anpassa linsen och pupillenoch förmågan tycks inte vara medfödd utna är något de verkar träna upp med tiden. Forskare i Indien har visat att en trejdedel av alla barn som dör av diaréer skulle kunnaräddas genom att mödrarna höll sig till att bara amma barnen under det första levnadshalvåret och undvika kosttilskott som blandas med förorenat vatten. Kris på kemiutbildningarna Kemiutbildningarna runtom i landet har svårt att rekrytera studenter - antalet sökande till kemiutbildningarna har minskat till 25% på 5 år. Karin Caldwell, professor, och Margareta Andersson, forskare i ytbioteknik vid Uppsala universitet intervjuas om situationen i anslutning till ett studiebesök från en tredjeklass från Ramsta skola utanför Uppsala. Veckans webbplats Tips om fin sida om havet: www.vattenkikaren.gu.se Första Atlantflygningen Den 21 maj 1927 landade Charles Lindbergh i Paris efter 33 och en halv timmes flygning nonstop från New York och tack vare den bragden satte flygindustrin fart för att fler skulle kunna flyga från en kontinent till en annan. Vi berättar mer om flygningen som krympte världen. Vinnande vetande Förra veckans svar: Kiruna, vinnare: Roger Malmberg i Luleå. Veckans fråga: Varför kallas massutskick, skräppost, som skickas med e-post för "spam"? Vetenskapsfestivalen När det återstår två dagar av Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har rubriken "Science, love & understanding", får vi ett litet axplock ur programmet av Malin Avenius som besökt några av de 200 programpunkterna. Recept på badbomb: 3 msk bikarbonat, 1 msk citronsyra, blandas i en plastpåse, sen en knivsudd färgpulver, några droppar doftolja och blanda igen. Tillsätt små skvättar matolja, lite i taget, knåda, forma till en boll och låt bollen torka och bli hård. Ta ett bad!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.