Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Patienter med hjärtflimmer felbehandlas

Publicerat måndag 23 juni 2003 kl 08.45
Hälften av alla svenskar som lider av hjärtflimmer får felaktig behandling och löper därför ökad risk att drabbas av en propp i hjärnan, en stroke. Det här visar en avhandling vid Umeå universitet. Om Socialstyrelsens rekommendationer följdes bättre skulle det gå att minska antalet som drabbas av slaganfall med 650 personer per år.
Inget landsting i Sverige når upp till Socialstyrelsens rekommendationer att 60 procent av alla patienter med hjärtflimmer ska behandlas med blodförtunnande medel. Istället får idag de flesta patienter lågdosmagnecyl som skyddar tre gånger sämre mot slaganfall. Hur man behandlar hjärtflimmer skiljer sig också mycket åt i olika delar av landet. - I Norrbottens landsting fick 46 procent av alla med hjärtflimmer Waran och i Malmö bara 16 procent, säger avhandlingsförfattare Eva-Lotta Glader. Uppskattningar som Eva-Lotta Glader gjort med hjälp av det nationella strokeregisret tyder på att det skulle gå att minska antalet som drabbas av slaganfall med 650 personer per år. En blygsam siffra kan tyckas jämfört med 30 000 nya fall årligen. Men med tanke på det lidande i form av förlamning och tal- och synrubbningar som drabbar strokepatienterna och att varje strokefall kostar vården i snitt 300 000 kronor styck, gör det väl värt att minska antalet insjuknade så mycket det går, anser Eva-Lotta Glader. Att skillnaderna är så stora i behandlingen av hjärtflimmer mellan olika landsting beror sannolikt på olika traditioner och organisation tror Peo Wester, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för de nationella riktlinjerna kring hjärt- och strokebehandling. Patienter som ges Waran kräver till exempel mer efterkontroller för att undvika en hjärnblödning och många läkare är överdrivet försiktiga, hävdar Wester. - Mycket beror på tradition, men det kan också bero på att man inte har bra resurser att följa upp patienter noggrant och då är man överdrivet försiktig, säger Peo Wester.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.