Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Paradisfåglars släktträd ritas om

Publicerat tisdag 23 december 2008 kl 06.00
Uppmonterad och nu också DNA-testad paradisfågel i Sten Bergmans samlingar på Naturhistoriska. Foto: Lena Näslund

Tack vare DNA-tekniken är museernas gamla samlingar hetare än någonsin. Sten Bergmans samlingar av paradisfåglar på Naturhistoriska Riksmuseet bidrar just nu till att rita om paradisfåglarnas släktträd.

Kanske den mest berömda av alla paradisfåglar är den med guldgula plymer som damerna brukade ha i sina hattar förr i tiden, säger Sten Bergman i Ekots arkiv.

Samlat damm i lådor
Sten Bergman gjorde tre resor till Nya Guinea och förde hem ett stort antal fåglar, både levande och skinnlagda, till naturhistoriska riksmuseet. I mer än 50 år har de samlat damm i lådorna. 

– Med tiden lärde vi oss att få fram DNA från gamla fåglar som ligger i fågelskinn och då insåg jag att vi hade en väldigt fin samling av just paradisfåglar, säger Martin Irestedt, som är forskare på riksmuseet

Kråkfåglar med egna grenar
Martin Irestedt är fascinerad av de säregna paradisfåglarna. De tillhör kråkfåglarna och det finns ett 40-tal olika arter, många med långa stjärtfjädrar, fantastiska huvudprydnader eller otroliga färger. Martin Irestedt är med och ritar om de här fåglarnas släktträd. En del har åkt ut ur släktet. Andra har hamnat på nya grenar, till exempel den vackra tolvtrådiga paradisfågeln.

– Den har då av vissa ansetts närmast släkt med de här klassiska större och mindre paradisfåglar, för att de har ganska liknande stjärtfjädrar som är väldigt fluffiga och långa, säger Martin Irestedt.

Men DNA-studierna har visat att den närmast är släkt med en helsvart grupp som ser helt annorlunda ut förutom den långa, krokiga näbben.

– Den verkar vara närmre släkt med de här Riflebirds, färgen och stjärtfjädrarna hade utvecklats parallellt vid två olika tillfällen, säger Martin Irestedt på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

Lena Näslund
vet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".