Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Matematik visar växtens framtid

Publicerat måndag 22 december 2008 kl 06.00
Ormbunken Ormtunga växer uppåt både på grund av gener och fysiska krafter visar ny forskning. Foto: Drago Prvulovic

Med hjälp av matematiska modeller har forskare i Lund lyckats förutsäga framtiden för ett växtskott och med de här resultaten har man kommit fram till nya rön om hur växter gör för att växa åt rätt håll. Kunskap som kan vara till nytta för ta fram växter som tål vattenbrist och för att kunna förutse hur stor skörd fruktträd kommer att ge.

– Vi har tittat på skottet i en växt, på hur det utvecklar sig, och då framförallt var nya blad och blommor växer ut. I korthet har vi kommit fram till att vi kan se att även fysikaliska krafter spelar roll för hur de växer ut, och även hur skottet i sig växer. Så det är alltså inte bara gener som bestämmer hur växten utvecklas, säger Henrik Jönsson, som leder den teoretiska delen av forskningen.

Måste växa uppåt
Det handlar om krafter som kommer från vattentrycket inuti cellerna. Växtens inre skelett lägger sig i en riktning som bestäms av de här krafterna och växten får alltså hårdare väggar på sidorna av skottet. Den har därför inget att välja på. Den måste växa uppåt.

Fysikerna i Lund har samarbetat med biologer i Frankrike och USA. Biologerna har till exempel skjutit sönder växtceller med laser och tittat på hur skottet växt ut efter förändringen. Genom att jämföra utvecklingen med matematiska modeller har de visat att det finns ett samband mellan fysikaliska krafter och växtens utveckling.

Tåligare grödor
I framtiden skulle forskningen kunna bidra till utvecklingen av exempelvis tåligare grödor, som kan göra det möjligt att odla även i öknar och andra ogästvänliga områden.

– Tanken är ju att vi ska lära oss tillräckligt mycket om hur en växt växer; vad det är som styr utvecklingen, hur många blommor den får – det vill säga hur många frukter den får, hur stora blommor och hur stora frukter, och hur vi kan göra för att den ska växa bättre om den exempelvis har vattenbrist, säger Henrik Jönsson, forskare i beräkningsbiologi och biologisk fysik vid Lunds Universitet. 

Emelie Ahlstrand
Katrin Ros
vet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".