Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Karolinska satsar på dyr strålkanon

Publicerat onsdag 31 december 2008 kl 06.05

På Karolinska sjukhuset i Solna vill man satsa på en ny strålkanon mot cancer för 1,5 miljarder kronor. Detta trots underskott på flera hundra miljoner och trots att de stora landstingen väljer att satsa på en annan strålningsteknik.

Anders Brahme, professor i medicinsk strålningsfysik på Karolinska institutet och strålningsfysiker på Karolinska sjukhuset i Solna, vet varför han vill ha en strålkanon med lätta kol- och litiumjoner:

– Resultaten är faktiskt fantastiska. Man har fördubblat behandlingsresultaten för svårbehandlade cancrar, säger han.

En första strålkanon med den helt nya tekniken finns i Chiba utanför Tokyo i Japan. Där har man behandlat 4 000 patienter med svåra cancrar i lever, lunga, ändtarm, prostata, huvud, hals eller i skelett, vävnader och muskler, och framförallt stora tumörer med syrebrist som hittills i princip varit omöjliga att ta kol på med traditionell röntgenstrålning.

– Men med de lätta jonerna har man 2--3 gånger större effekt på dåligt syrsatta celler.

Alla svenska landsting med universitetssjukhus har istället valt en annan väg, där man just nu är i färd med att bygga ytterligare en variant av ny strålkanon, i Uppsala. Det är en protonkanon, som alltså bygger på vätejoner. Den blivande Uppsala kanonen är testad i kontrollstudier. Vilket inte den japanska kanonen med lätta och tätjoniserande kol och litiumjoner är.

– När behandlingsresultaten är så fördelaktiga som de verkligen är med lätta joner, är det svårt att låta en patient få en mindre bra behandling bara för att jämföra.

– Men är det vetenskapligt grundat att inte göra en kontrollstudie?

– Det underliga är att all utveckling inom strålbehandlingsområdet har gått den här vägen. Det började med Wilhelm Konrad Röntgen, med klassisk röntgenstrålning, och för varje steg har man sedan inte gjort randomiserade studier för det är på gränsen till oetiskt.

Och även om beloppet på 1,5 miljarder är vad som skulle räcka till ett mindre sjukhus, så hoppas Anders Brahme på patienter från Norge och på en person som vill donera pengar.

– Tyvärr kan jag inte berätta mer detaljer om det, säger han.

Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".