Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Äggproduktionen i Sverige är inte perfekt

Publicerat fredag 16 januari 2009 kl 06.00
Olika typer av äggproduktion ger olika problem.

När lagstiftningen skärptes för tjugo år sedan var målet att alla höns skulle må bättre och att dödligheten skulle minska. Idag finns inte de gamla bursystemen kvar i Sverige, hönsen lever endera i inredda burar eller är frigående i enorma flockar, men båda dessa system har problem menar Ragnar Tauson som är professor i fjäderfäproduktion vid SLU.

– Politiker, i början på nittiotalet, som sa att vi inte skulle ha burhöns, de ville ha ett system som hade allt, en tulpanaros, och den finns tyvärr inte. Och det tror jag alla forskare och äggproducenter är medvetna om, säger professor Ragnar Tausen.

Så enligt Ragnar Tauson finns det idag ingen perfekt äggproduktion, trots goda intentioner i början på nittiotalet.

Inredda burar
De svenska ägg vi köper i butikerna kommer från värphöns som endera lever i inredda burar med sittpinne, rede och sandbad eller är frigående i stora flockar inomhus eller utomhus.

Den naturliga flockstorleken för höns är femton djur. De frigående hönsen lever idag på stora ytor med mellan tretusen till trettiofemtusen djur tillsammans. Det blir då svårt att upprätthålla en social rangordning och hönsen kan börja hacka på varandra.

Halv kubikmeter
Burhönsen är åtta till tio stycken i burar som är en halv kubikmeter stora. De sover på sittpinnar på natten och använder sina reden, men har inte lika stark benstomme som de frigående hönsen.

Professor Ragnar Tauson menar att arbetsförhållanden för skötarna däremot är bättre för dem som sköter burhönsen eftersom det inte dammar lika mycket och att ägginsamlingen är lättare när hönsen värper i reden i varje bur. Vilket system som är bäst är svårt att säga.

– De olika systemen som finns på marknaden, alla har sina för och nackdelar. Man kan inte säga att ett är bäst. Man kan som person värdera olika saker som djurens naturliga beteende, hygien eller arbetsmiljö. Där tycker folk olika, och man är också olika beredda att betala, men det blir ju konsumentens val till slut, säger Ragnar Tausen.

Anna Nordin
anna.nordin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".