Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Giftig båtfärg ger obalans

Publicerat tisdag 24 februari 2009 kl 06.30
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Växtgiftet irgarol som finns i båtbottenfärg kan påverka havsmiljön mer än man trott tidigare. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att vissa alger utvecklat en tolerans mot giftet vilket leder till en obalans i ekosystemet.

– Den stora faktorn i sammanhanget är att man eliminerar de känsliga arterna så i princip innebär en sådan här toleranssignal att man har ändrat sammansättningen av arter i samhällena, säger Martin Eriksson som är en av forskarna bakom studien.

Irgarol eller triazin som det också kan stå på färgburken används för att slippa algbeläggningar och andra angrep på båtar, men en del av giftet hamnar också i vattnet. Det Martin Eriksson har kunnat se är vissa algarter nu efter tio år börjat bli toleranta mot giftet vilket alltså riskerar att rubba ekosystemet.

Påverkan ute till havs
Höga halter av båtfärgsgifter hittar man främst i hamnar, men studien indikerar att även alger långt utanför hamnarna verkar bli mer toleranta.

– Det är ju en indikation  på att hela det svenska kustvattnet blir mer och mer förorenat av irgarol, säger Martin Eriksson.

Enligt Kurt Haglund miljöriskbedömare på Kemikalieinspektionen visar studien att man måste vara observant på effekter även på längre sikt.

– Det är väl en maning till allmän försiktighet om man hanterar giftsubstanser, säger han.

Tillåtet på västkusten
Försäljning av produkter med irgarol är idag begränsad. Det bara användas i produkter för yrkesmässigt bruk inte för fritidsbåtar och det är bara tillåtet på västkusten. Där är problemen extra stora och det är ont om bra alternativ.

Om det blir ytterligare restriktioner bestäms av EU. Kurt Haglund menar att det är extra viktigt för sverige med strikta regler för irgarol, eftersom vår havsmiljö är känsligare än många andra. Bäst vore det att kunna byta ut det helt

– Vi skulle helst se att man använde produkter som inte läcker ut giftämnen i havet alls, det är självklart, säger Kurt Haglund.

Helena Sannemalm
vet@sr.se

Referens:
Martin Eriksson, ”Impacts of Antifouling Compounds on Photosynthesis, Community Tolerance and psbA Genes in Marine Periphyton.”, Göteborgs Universitet 2008. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".