Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt att sätta prislapp på skadliga arter

Publicerat tisdag 21 april 2009 kl 06.00
Vandrarmusslan, en av de tio västa invasiva arterna i Europa.

Många främmande arter som människan har tagit till Europa gör stor skada och medför stora kostnader. Nu har spanska ekologer gjort en uppskattning av vilka arter som gör mest skada och vilka som kostar mest i Europa.

Torbjörn Ebenhard är forskningsledare vid centrum för biologisk mångfald, vid SLU i Uppsala. Han tycker att kartläggningen är viktig.

– Jag tycker att det är mycket bra att det kommer fram sådana här studier som börjar titta på de egentliga förlusterna vi gör när det kommer in främmande arter i våra ekosystem, som helt enkelt kostar pengar för oss, säger Torbjörn Ebenhard.

En bråkdel av effekterna är kända
Idag finns det över 10 000 främmande arter i Europa, som har kommit hit med hjälp av människan. Många är så kallade invasiva arter som skadar, endera den biologiska mångfalden i de naturliga ekosystemen eller industriellt ekonomiska värden som skogs- och jorbruk.

Spanska forskare skriver i en studie att vi i Europa endast känner till en bråkdel av de skadliga främmande arterna och än mindre hur stor skada de åsamkar naturliga och av människan skapade värden.

Bland de arter som anses göra stor skada i Sverige finner vi det japanska ostronet, den spanska skogssnigeln och mårdhunden.

Skador för miljarder
Landlevande ryggradsdjur har visat sig ha den bredaste påverkan på ekosystemen. Eftersom många är rovdjur, högt upp i näringskedjan, så kan de förändra stora delar av näringsväven i ekosystemet och effekten blir påtaglig och synlig.

Små ryggradslösa djur, däremot, som insekter och spindlar, har inte lika bred påverkan men kan kosta desto mer, med stora skador på grödor och skogar.

I storbritannien uppskattas skadorna uppgå till ett värde av flera miljarder Euro varje år.

Mer kunskap krävs
Forskarna menar att eftersom effekten av dessa arter är dåligt kartlagt i Europa, samtidigt som en enskild art kan ge skador för miljontals euro så måste mer resurser läggas på att uppskatta de invasiva arternas påverkan.

Enligt Torbjörn Ebehard är kartläggningen viktig för att kunna motivera politiska åtgärder.

– Därför att åtgärder att vidta mot de här främmande arterna, det är alltså pengar. Då måste politiker ta beslut att då satsar vi si och så många miljoner på åtgärder. Då måste man kunna försvara det genom att säga att om vi inte gör det så förlorar vi ännu mer, säger Torbjörn Ebenhard.

Anna Nordin
anna.nordin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".