Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot SKB:s lagringsbeslut

Publicerat torsdag 4 juni 2009 kl 06.10
Forsmarksverket får slutförvaret som granne. Foto:Scanpix.

Igår kom beskedet att det blir i Östhammar som Sveriges kärnbränsle ska slutförvaras. Där ska det ligga i kapslar med 5 cm tjockt kopparskal, 500 meter ner i berggrunden. Målet är att hålla materialet tätt inslutet i tusentals år tills det mesta av det inte längre är radioaktivt. Ett stort antal utredningar har pekat på att den här metoden är säker, men det finns kritiker. Peter Szakàlos, som forskar i korrosionslära på Kungliga Tekniska Högskolan, tycker att gårdagens beslut var förhastat.

Szakàlos menar att vi fortfarande inte vet hur snabbt kopparkapslarna kan brytas sönder i den fuktiga gasmiljö som kan råda i berget under de första tusen åren.

– Man vet inte ens hur koppar beter sig i en fuktig gasmiljö över huvud taget. Inga studier har de gjort. Däremot visar litteraturdata att korrossionen kan bli mycket hög.

Vad tycker du att man borde ha fattat för beslut?

– Ja innan man ens kan fatta något beslut så är det ju rimligt att begära att man forskar på den miljö som ska råda åtminstone under de första tusen åren. Där har man alltså inte gjort några studier alls, säger Peter Szakàlos på Kungliga Tekniska Högskolan.

Claes Thegerström, vd för SKB, Svensk Kärnbränslehantering, har en annan uppfattning, och säger att slutförvaringen i Östhammar blir säker även om kopparen skulle brytas sönder snabbare än väntat.

Många andra forskare som granskat slutförvaringen menar att metoden man valt är tillräckligt säker. Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, betonar att slutförvaringen utretts i decennier.

– Jag tror man utan vidare kan säga att det här är väl den frågan som man har jobbat mest med någonsin, det är alltså ett oerhörd väl underbyggt arbete som ligger bakom det här.

Det finns kritiker som menar att det här ändå är ett förhastat beslut, att den här kopparn som man kaplsar in avfallet i kan korroderas och förstöras snabbare än vad beräkningarna hittills har visat. Vad är din reaktion på den typen av kritik?

– Ja, majoriteten av de resultat som har kommit från experiment som har gjorts världen över pekar i en annan riktning, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".