Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny magnetkamera kan ge bättre diagnos

Publicerat torsdag 11 juni 2009 kl 06.00
En modern magnetkamera på ett sjukhus i Taiwan. Snart kan en ny typ av magnetkamera ge ännu bättre möjligheter att ställa diagnoser.

En ny typ av magnetkamera håller på att utvecklas, som både kan ge en bättre bild av kroppen och kan användas på fler patienter än dagens teknik. Den nya typen av magnetkamera, som kan bli tillgänglig om ett par år, använder lägre frekvens än dagens och skulle bland annat kunna förbättra diagnostik och vård av patienter med cancer.

– Det vi har sett är att det fungerar på prostatacancer, vilket är ökänt svårt med andra tekniker.  Det kan säkert också fungera med hjärncancer och bröstcancer, säger fysikern John Clarke, en av forskarna bakom den nya tekniken.

Det som hittills har undersökts är vävnad från prostatacancer, en undersökning som i nuläget är mycket mer komplicerad med dagens teknik. Men det finns anledning att tro att även bröstcancer och hjärntumörer kan upptäckas, berättar fysikprofessor John Clarke vid ett besök på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Clarke, som är verksam vid Berkeley i USA, är pionjär inom den nya lågfrekventa magnetkameratekniken som kallas lågfälts-MRI.

Magnetkameror har varit en viktig del av sjukvården och den medicinska forskningen sedan 80-talet. I magnetkameror används kraftfulla magnetfält för att skapa en bild av kroppens insida, vilket gör det möjligt att upptäcka skador och sjukdomar.

Både den ny a och gamla tekniken bygger på att magnetfält känner av var i våra kroppar vätet befinner sig. På så vis kan en bild skapas av vävnaden.

Men tack vare nya små och högkänsliga sensorer behövs inte längre stora magnetspolar som ger högfrekventa elektktromagnetiska fält för att göra det här. Små spolar med mindre skadliga frekvenser fungerar alldeles utmärkt.

Dag Winkler, fysikprofessor på Chalmers, berättar att dagens magnetkameror kan göra patienter illamående, men att det även finns andra fördelar med Clarkes forskning.

Framförallt kan man åstadkomma instrument som är betydligt billigare, och kunna undersöka patienter med pacemakers och gravida kvinnor.

Det största hindret för Clarkes forskning är finansieringen, men han tror att med tillräckligt mycket pengar så kommer en prototyp att vara klar om ett par år.

– Om vi får de ekonomiska medel vi vill ha kan en prototyp komma ut om ungefär två år, säger John Clarke.

Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".