Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisen vill DNA-registrera fler

Publicerat onsdag 17 september 2003 kl 13.50
Under utredningen av mordet på Anna Lindh har DNA-spår nämnts som ett sätt att identifiera en mördare. Frågan är bara hur stor den möjligheten är idag. Polisens DNA-register är strikt reglerat och rymmer därför få personer. Rikspolisstyrelsen anser att lagen borde lättas upp, så att fler personer registreras, men inga sådana förändringar är på gång.
För att man idag ska få registrera någon i det svenska DNA-registret krävs att personen blivit dömd för ett brott som kan ge mer än 2 års fängelse. Av de som uppfyller det kravet är det ändå bara en tredjedel som faktsikt kommer att registreras, eftersom det också krävs att man har haft nytta av DNA-prover under polisutredningen. Det här gör att polisens DNA-register i Sverige bara omfattar nära 2500 personer. Att jämföra med länder som England och Tyskland där lagstiftningen är generösare, och motsvarande DNA-register där omfattar hundratusentals till flera miljoner personer. Det finns de som anser att även de svenska reglerna kring DNA-registret borde mjukas upp, eftersom DNA-teniken är en resurs som skulle kunna utnyttjas bättre. - Vi ser ju att det går att få fram DNA-spår som kan föra en utredning framåt, säger Ingvar kopp, före detta chef på SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Som det ser ut idag innehåller DNA-proven i registret bara små bitar av DNA. Tillräckligt med information för att fastställa en persons identitet, men inte så mycket att de rymmer några känsliga personuppgifter som exempelvis fysiska egenskaper eller anlag för sjukdom. På Rikspolisstyrelsen tycker man därför att polisadatalagen, som bland annat reglerar vilka som får föras in i registren, borde ändras så att fler kan registreras. Sedan ett par år tillbaka arbetar Justitiedepartementet med en ny polisdatalag, men som det ser ut nu innehåller det nya förslaget inga förändringar av hur DNA-registren ska hanteras. - Borde inte polisen få det här bra redkspaet, som ett mer fullständigt register är, i sin hand? Jag tycker att det vore bra för alla, säger Ingvar Kopp.
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.