Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hopp för hotade våtmarker i Irak

Publicerat måndag 22 september 2003 kl 11.08
En av jordens största våtmarker, deltat kring floderna Eufrat och Tigris i södra Irak, har nästan helt utplånats på bara trettio år - enligt FN är det en av dom största miljökatastroferna i modern tid - men nu väcks förhoppningar om att kunna återställa våtmarkerna med det unika djurlivet.
Förstörelsen har gått rasande fort. Mer än 90 procent av träskmarkerna har försvunnit sen 70-talet. Då var deltat stort som Ångermanland med höga gröna vajande vassbälten, och en oerhört betydelsefull övervintringsplats för massor av flyttfåglar, berättar miljöexperten Arne Jernelöv. - Det påminde lite om Hornborgarsjön innan den sanerades, stora vassområden där det tidvis på året fanns stora mängder änder av olika slag och flockar av vår vita stork, till exempel. Torrläggningen har varit förödande för fågellivet. Deltat är nu en svart steril öken med sprucken, saltmättad jord. Och orsaken är bland annat stora dammbyggen uppströms i grannländerna Turkiet och Syrien, som har strypt vattenflödet i floderna Eufrat och Tigris. Även Saddam Hussein förstörde sumpmarkerna genom att leda bort vatten till nyodlingar. Insatser på gång Det är en miljökatastrof som skett i det tysta, men nu har FN:s miljöorgan UNEP börjat utreda hur svartöknen ska kunna bli ett levande delta igen. Genom att gräva ut kanaler kan man höja vattennivån och det kan räcka för att få tillbaka en del av det unika djurlivet. Men kanske är det inte är tillräckligt. Prioriteringar kan skapa problem Många menar att det vattent med den här typen av insatser kommer att blir alldeles för stillastående och salt, och att det krävs att även flödena i Eufrat och Tigris ökar igen. Flöden där det idag snarare rinner allt mindre vatten på grund av nya dammbyggen uppströms. Och det här kommer inte att bli lätt, menar Arne Jernelöf. - Även om man skulle välja att verkligen släppa på mer vatten igen, så tvivlar jag på att det i första hand skulle gå till våtmarksåterställandet. Jag skulle tro att behovet av vatten till jordbruket i de här länderna, Iran, Irak Syrien och Turkiet, kommer att väga betydligt tyngre.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.