Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

DNA-teknik kan lösa gammal Linnégåta

Publicerat onsdag 26 augusti 2009 kl 06.00
Krollilja, en av växterna vid Linnés Hammarby. Foto: Scanpix

DNA-teknik används idag ofta för att koppla misstänkta till brottsplatser. Nu är det dags för tekniken att lösa en annan gåta. Det handlar om växterna som idag finns vid gården Linnés Hammarby utanför Uppsala - och frågan om de är samma växter som Linné själv studerade och skrev om.

Katarina Andreasen, docent i systematisk biologi vid Uppsala universitet, har lett en studie där hennes forskargrupp har tagit fram DNA från torkade växter som härrör från Carl von Linnés verksamhet på 1700-talet.  

– Vi har tagit gammalt insamlat växtmaterial, torkat och pressat växtmaterial, som en Linnélärjunge, Adam Afzelius, samlade in, säger hon.

– Vi har lyckats få fram väldigt långa fragment, alltså snuttar av DNA, mycket längre än man tidigare fått fram.

Det här fyndet, säger Katarina Andreasen, innebär att man nu kan få svar på en hittills obesvarad fråga: De växter som idag finns på gården och världsarvskandidaten Linnés Hammarby - är det verkligen de växter som Linné skrev om? Dagens träd och blommor kan vara andra genetiska varianter som har planterats in på gården långt efter vetenskapsmannens död. Ingen vet säkert.

Lösningen består i att jämföra det gamla DNA:t med det nya och det hoppas forskargruppen att snart få göra.

Linnés Hammarby kan komma att utses till världsarv av Unesco. Just den biologiska äktheten är viktig när Unesco ska fatta det beslutet. En DNA-matchning kan därför öka chansen till ett "ja" vad gäller Hammarby, tror Katarina Andreasen.

– Och om vi nu skulle kunna lyckas att visa att de här växterna är genetiskt identiska eller möjligtvis ättlingar till de växter som Linné hade och odlade här på Hammarby, så skulle det vara fantastiskt att ha ett levande herbarium av de här växterna, säger Katarina Andreasen och fortsätter:

– Det handlar om att odla dem och verkligen märka ut och visa för besökarna att det här är faktiskt precis de växter som Linné arbetade med. Att det är det genuina arvet från Linné som vi kan se här på Hammarby.

Lisen Forsberg
lisen.forsberg@sr.se

Referens:
Andreasen, K., Manktelow, M., and Razafimandimbison, S. G. Successful DNA amplification of a more than 200-year-old herbarium specimen: Recovering genetic material from the Linnaean era. Taxon 58, augusti 2009.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".