Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Läs frågorna och svaren om influensan

Publicerat onsdag 26 augusti 2009 kl 10.23
Expertpanelen: Björn Olsen, Akademiska sjukhuset, Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket och Annika Linde, SMI

Nu kan du läsa alla frågorna och svaren från Vetenskapsradions telefonväkteri om den s.k. svininfluensan. Finns det några särskilda rekommendationer för gravida vid vaccination mot influensan? Och hur ska man agera om man åker till ett exotiskt land innan man hunnit vaccinera sig?

Vetenskapsradions veckomagasin fredagen den 21 augusti ägnades helt åt den nya influensan. I studion gästades vi av Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Charlotta Bergquist, klinisk utredare vid Läkemedelsverket.

Här följer ett sammandrag av frågorna – och experternas svar.

Lyssnarfråga: Jag är gravid och ska föda i slutet på oktober. Finns det någon gräns för hur nära inpå förlossningen man kan vaccineras?

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Det finns det inte i dag, man rekommenderar vaccination till gravida. Influensa är en känd risk för gravida, men det ska förstås inte överdrivas.

Vetenskapsradion:
Är det extra viktigt att vaccinera sig när man är gravid?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Det är bra för barnet om mamman vaccinerar sig. De antikroppar som skapas i och med vaccineringen, alltså motgiftet mot influensa, går också över till barnet. Man har visat i ett par studier på den gamla influensan att små barn är bättre skyddade mot influensa om mamman har vaccinerats.

Lyssnaren:
Så det spelar egentligen ingen roll om man får första dosen före förlossningen och andra efter förlossningen? 

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Nej.

Lyssnaren:
Jag har också två äldre barn som går i förskola och skola. Om det visar sig att deras klasser och avdelningar drabbas av den nya influensan, bör jag då hålla dem hemma i förebyggande syfte när jag har ett litet spädbarn hemma?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Nej, vi har inga sådana rekommendationer. Men däremot ska inte någon som är sjuk vara för nära barnen, då ökar smittorisken.

Vetenskapsradion:
Om man planerar att bli gravid, hur ska man tänka då? Behöver man tänka på något särskilt sätt, vad gäller vaccination?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Nej, det ska man inte göra. Det finns ingenting som säger att den här influensan är fosterskadande. Man kan planera precis som tidigare.

Lyssnarfråga:
Jag hörde att vaccinet kommer att utvinnas ur ägg. Vad händer då med alla oss som är äggallergiker?

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Det stämmer att vaccinet är tillverkat av ägg och det kan finnas spårmängder av äggproteiner och äggrester i det. Så har man en känd överkänslighet mot äggså ska man vara försiktig. Men sen beror det också på graden av överkänslighet, om man bara får ont i magen om man äter ägg så är det med alla sannolikhet inga problem om man vaccinerar sig. Så det är en bedömning man får göra.

Lyssnaren:
Om man får svullnader och utslag av ägg, ska man då låta bli att ta vaccinet? 

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Ja, då kan du reagera på de spårämnen av ägg som finns i vaccinet och bör avstå.

Vetenskapsradion:
Hur kan en äggallergiker reagera på vaccinet?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
På samma sätt som man reagerar mot ägg. Man kan få snabba svullnader på läppar och runt andningsvägar, så det kan vara farligt.

Lyssnaren:
Då finns det inget skydd för oss som är äggallergiker?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Jo, det gör det. Det är precis det man ska använda antivirusmedicinerna till. Om det finns en risk att du smittats av influensan och inte har kunnat vaccinera dig, då kan du få antivirusmedicin i stället. Det är också av den anledningen som antivirusmedicinen inte ska spridas fritt i samhället. I stället ska man vara försiktig med användningen av den och spara den till folk som verkligen behöver den.

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Det är också därför det är så viktigt att så många som möjligt vaccinerar sig. Då får man ner spridningen av influensan i samhället så att även de som inte vaccinerar sig får ett skydd. Det kallar vi för flockimmunitet eller massimmunitet, och det är nog så viktigt.

Lyssnaren:
Varför har Läkemedelsverket valt ett vaccin som innehåller kvicksilver som konserveringsmedel? Kvicksilver är ju ett av jordens farligaste gifter – finns det inget annat ämne som man skulle kunna använda som konserveringsmedel i stället?

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Läkemedelsverket har inte valt det här vaccinet, utan det är socialstyrelsen som köper in det. Men det kanske är av underordnad betydelse. Men det är riktigt att vaccinet innehåller tiomersal som är ett konserveringsmedel som innehåller kvicksilver. Det har använts i vacciner sedan femtiotalet utan att man har kunnat se något samband med något känt sjukdomstillstånd. Därför anser man inte att det ökar risken för någonting.

Däremot så går man in och försöker begränsa användningen av kvicksilverinnehållande konserveringsmedel för att minska den totala användningen av kvicksilver i samhället, framför allt för miljöns skull. Anledningen till att man har tiomersal i just det här vaccinet är att det tillverkas i flerdosbehållare. Konserveringsmedlet behövs inte i endosvaccin, men när man använder flerdosbehållare så finns det en risk att man förorenar vaccinet i hanteringen av det.

Lyssnaren:
Men för gravida kvinnor och deras foster så kan det ju inte vara lämpligt med kvicksilver som konserveringsmedel? Man vet ju exempelvis inte var alla allergier kommer ifrån, det kanske kommer från kvicksilver som barnen fått genom olika vaccinationer genom livet?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Vi har minskat användandet av kvicksilver i vacciner på sista tiden, men vi har inte sett någon effekt på förekomsten av allergier. Så det finns inga belägg för att förekomsten av kvicksilver i vaccin skulle ha något med allergier att göra.

Lyssnarfråga:
Skapas det på något sätt någon immunitet mot den här influensan?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Precis som med vanliga influensavirus så blir man immun mot att få samma influensa igen, när man väl har fått den. Den immuniteten anses vara livslång.

Vetenskapsradion:
Finns det något samband mellan detta och att människor över 60 år sällan drabbas av den här influensan?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Ja, det tror vi. Det är ingen som har bevisat det, men i en liten studie hittade man att en tredjedel av människor över 60 år verkar ha någon sorts antikroppar mot den här nya influensan. Och den nya influensan är ju släkt med spanska sjukans virus, som fanns ända fram till 1957. Det kan vara så att några av varianterna av spanska sjukan var lika det nya viruset och att man därför kan ha ett skydd mot den här sjukdomen. Men det finns gamla som har insjuknat också, även om äldre människor är klart underrepresenterade bland de drabbade.

Lyssnarfråga:
Jag har två barnbarn som är knappt två respektive fem år gamla. Hur ska jag skydda dem?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
För små barn är faktiskt inte den här influensan farligare än den vanliga säsongsinfluensan. De har oftast inte utsatts för någon influensa över huvud taget, vilket gör att risken att de blir svårt sjuka och måste tas in på sjukhus är lika stor som den alltid har varit. Skillnaden ligger egentligen hos dem som är lite äldre, runt tio, tolv år gamla. Där är risken större.

Lyssnaren:
Jag har en fråga till, angående Tamiflu (antivirusmedicin, redaktionens anm). Jag och min man ska ut och resa snart, till Österrike och Italien, bör man gardera med Tamiflu i förväg?

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Inte om man inte hör till någon av de kända riskgrupperna.

Lyssnaren:
När är det man ger tamiflu?

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Det är vid svår sjukdom. Man vill spara det till dem som verkligen behöver det.

Lyssnarfråga:
Min man har långa andningsuppehåll på natten och för det har han en CPAP (ett andningshjälpmedel, redaktionens anm). Dessutom har han en pacemaker och har svårt med utandningsmekanismen. Får han förtur till vaccineringen?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Hur gammal är din man?

Lyssnaren:
Han blir sjuttio år nu i september.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Då tillhör han absolut de riskgrupper som man ska kunna prioritera.

Vetenskapsradion:
Men han borde ju kunna ha immunitet också?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Det kan han ha, fast det vet man ju inte. Det har vi ju ingen aning om. Och är det så att han drabbas av en influensa som rör sig ner i luftvägarna så är ju risken större att han får en allvarlig sjukdom än för en sjuttioåring utan CPAP.

Lyssnaren:
Får han det på vårdcentralen då? Och blir prioriterad?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Det är ju inte klart var någonstans man ska vaccineras. Det avgörs från landsting till landsting. Information kommer att komma ut ifrån landstingen så att alla vet vart de ska vända sig för att få vaccin.

Lyssnarfråga:
Jag ska resa till Riyadh i Saudiarabien i början av oktober. Och just i dag börjar Ramadan och flera miljoner pilgrimer från hela världen kommer dit. Mig veterligen har jag aldrig haft någon asiatisk influensa, så jag kanske inte är immun. Nu undrar jag vad ni råder mig att göra, ska jag avbeställa min biljett eller ska jag resa?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Jag tror i och för sig att du har haft någon asiatisk influensa någon gång utan att du kanske har märkt så mycket av det. Men det är inte säkert att du har haft den här H1-varianten som har cirkulerat länge. Hur gammal är du?

Lyssnaren:
Jag är 71 år gammal.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Då är det ganska stor chans att du har lite antikroppar i alla fall. Jag tycker inte att du ska avboka din resa, det finns inget skäl till det. Nu har vi en situation där influensan är pandemiskt spridd och viruset cirkulerar i princip i jordens alla länder, så risken är lika stor eller liten att du smittas här hemma som om du åker.

Lyssnaren:
Har jag en möjlighet att få vaccination innan resan?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Ja, om du tillhör riskgrupperna.

Lyssnaren:
Vad menas med det egentligen?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Du tillhör riskgrupperna om du har en hjärt- eller lungsjukdom, eller något liknande, som gör risken att få en allvarlig influensa är större för dig än för en frisk sjuttioåring.

Lyssnaren:
Jag kan bara säga det att jag har väldigt lätt att få bronkit (inflammation i luftrören, redaktionens anm).

Vetenskapsradion:
Du reser i början av oktober – det är väl ungefär då man räknar med att vaccineringen ska ha dragit igång, Charlotta Bergquist?

Charlotta Bergquist, Läkemedelsverket:
Ja, förhoppningsvis, för riskgrupperna.

Lyssnaren:
Så ni tycker att jag kan resa, trots min ålder, bronkit och att jag kommer träffa människor från hela världen?

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:
Ja.

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Även om du blir smittad så är det inte alls säkert att du blir speciellt svårt sjuk. Men det är viktigt att man tar reda på att det finns fungerande sjukvård på platsen innan man ger sig iväg. Och det är klart, har miljontals människor rest dit till Ramadan och blivit sjuka, så kan ju vården vara överbelastad. Men det är ingenting vi kan säga i dag. Så jag tycker att du ska följa situationen där nere, men vara inställd på att du kan resa. 

Lyssnarfråga:
Det är ju så viktigt att man tvättar händerna ofta i förebyggande syfte. Men när man är ute i samhället så finns det ofta bara blåstorkar på toaletterna. Och de lär ju vara smittkällor i stället för nyttiga. Ska man då låta bli att tvätta händerna på offentliga toaletter?

Vetenskapsradion:
Ja, är det en myt eller inte att blåstorkarna är smittkällor?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Jag kan inte svara på om blåstorkarna är en smittkälla eller inte, men är det något viktigt som den här influensan har gjort så är det att den har satt fokus på hur dålig tillgången till bra handtvätt och hygienartiklar är i samhället. Det bästa jag tycker du kan göra är att ta med dig en liten flaska med alkohol eller alkogel i handväskan. Alltså den typen av alkohol som man köper på apoteket och inte på systemet! Så kan du sköta hygienen själv, utan smittspridande torkar. Och om du kommer till toaletter där det finns pappershanddukar att torka sig på så använder du det.

Vetenskapsradion:
Det gäller kanske oavsett handtork eller inte, att man gärna kan hjälpa till att höja hygiennivån själv?

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Ja, det gäller ju alltid. Det finns ett annat sjukdomshot som kommer att bestå även efter att influensan är över, och det är antibiotikaresistenta bakterier. Att tvätta bort dem är minst lika viktigt som att tvätta bort influensan.

Lyssnarfråga:
Jag jobbar inom sjukvården och vaccinerades mot asiaten (vardagligt namn på en influensa som spreds pandemiskt i världen och drabbade Sverige 1957, redaktionens anm.) 1968, och var sjuk i sex veckor efter den vaccinationen.

Vetenskapsradion:
Så du tror att du blev sjuk utav vaccinationen?

Lyssnaren:
Ja, jag besökte ju läkare när jag var så sjuk så länge, och det enda de kunde komma fram till var att det berodde på vaccinationen.

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Hur gammal är du?

Lyssnaren:
Jag är 58 år gammal.

Annika Linde, Smittskyddsinstitutet:
Om du känner dig orolig och inte vill vaccinera dig, då finns det ju alternativ. Om du blir svårt sjuk i influensan så får du helt enkelt söka läkarvård och få Tamiflu istället. Men jag har aldrig hört talas om att man är sjuk i sex veckor efter en influensavaccination. Med dagens influensavaccinationer har vi inte sett något sådant förekomma. Nu vet inte jag om du är en specialperson av något slag, men risken är minimal.

Programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

Producent: Annika Östman
annika.ostman@sr.se
Text: Peter Alestig Blomqvist
peter.alestig@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".